Sidrap Wind Energy Project

We have now offset another 25,000 ton CO2eq in a Gold Standard certified project! Thank you for making this happen!

This time, your contributions are funding the first ever wind farm in Indonesia. With 30 wind turbines reaching a total capacity of 75 MW, it is also the largest wind farm in all of South East Asia. Through this project, we are supporting Indonesia and its island Sulawesi to see beyond fossil fuels and stimulate both the development of the electricity grids and the national politics in a climate-positive direction.

Indonesia is a country that depends heavily on fossil fuels for its energy production. That in itself is not unique, but given its large population of 264 million, it is remarkable that there has been no wind power at all – until now. The potential for renewable energies in Indonesia is massive, estimated to 14 times their current demand. However, the country has very cheap coal, which sells domestically for less than the global market price, so the economic incentive for renewable energy is weak. In cases like these, the possibility to finance the development with sales of CO2-credits can be one solution to implement green energy projects.

This project has several benefits – Indonesians will now be able to see the positive impact of the wind power for themselves and we are proving the feasibility of this energy source in a local context. The project will also stimulate capacity development, as locals are recruited for the construction and operation of the facility. This breaking of new ground will facilitate for future wind energy projects. Moreover, it puts pressure on the development of the grids to become more flexible and interconnected, so that the electricity can be distributed in an efficient way.

The capital of Indonesia had a major power blackout earlier this year, highlighting the need for grid flexibility and a robust energy system. The politicians in Indonesia have also made a point to set the national target for renewable energy to 23% for 2025, which is twice as much renewables as in 2018 and therefore a significant contribution to the common goal of the Paris Agreement. Impressive! We hope that this is the first of many wind power plants in Indonesia, and are happy to see that there is already another one being built on the same island.

More information about this project in the Gold Standard registry (including verification and monitoring reports) HERE

See our retired credits HERE and HERE

Klimatsmart och fossilfritt pensionssparande

1300 MILJARDER kronor finns i vårt premiepensionssystem (ppm-fonder). Sjunde AP-fonden är den fond där svenskars pensionspengar investeras om inget aktivt val görs. Cirka 4 miljoner svenskar har sina pengar i den fonden. Och den är inte fossilfri utan investerar både i olja och kol. Även andra fonder investerar i fossilindustrin och bidrar till dess utveckling trots att vi och fondägarna vet om att vi fort som tusan behöver sluta använda allt som har med fossilt att göra.

Ur ett konsumentperspektiv är det inte så konstigt. Förmodligen känner få till exakt vad ens pensionspengar finansierar. Och det är inte heller självklart att komma på tanken att det finns en koppling mellan ens pensionspengar och vad de stöttar. Men när en tänker på det så är det ändå rätt logiskt. För visst vore det bättre om mina pensionspengar stöttar företag som satsar på förnybar energi än de som utvinner olja, gas eller kol när den globala energin till över 80 % kommer från fossilt, vilket är den primära orsaken till klimatkrisen.

Det är numera enkelt att byta fonder, det tar bara några minuter. Det finns ett grymt initiativ, klimatbytet.se, där du kan läsa mer och där du även kan registrera att du har bytt fonder för att visa att vi är många som gör ett aktivt val. Och sprid sprid sprid! Ju fler vi är som genom handling visar att vi bryr oss om vad våra pengar bidrar till desto större effekt får det förhoppningsvis.

För att enkelt kunna se vilken typ av industrier dina fonder investerar i kan du antingen prova appen Seeqest som automatiskt scannar av dina fonder via minpension.se, eller gå in på Avanza. Sök efter en specifik fond på Avanza. Scrolla därefter längst ner på sidan. Där finns ett fält för hållbarhet där du kan se hur hög CO2-risk fonden har, om den bidrar till positivt klimatarbete (inom områdena hållbara transporter, förnyelsebar energi och minska koldioxidutsläpp) samt om fondens bolag är involverade i ifrågasatta branscher som djurförsök, palmolja, bekämpningsmedel, vapen, kolkraft etc.

Information om enskilda fonders hållbarhet på Avanza


Så här gör du för att byta fonder:

1. Logga in på pensionsmyndigheten.se

2. Scrolla längst ner och välj “Byt fonder”.

3. Klicka i rutan Fonder med låg CO2-risk (passa samtidigt på att välja bort annat du inte gillar som exempelvis pornografi, uran, kärnvapen eller klusterbomber).

4. Titta också på fondernas värdeutveckling och avgifter.

5. Välj därefter den eller de fonder som du vill addera genom att klicka på + i vänsterkolumnen

6. Fördela dina fonder, hur många procent du vill ha av vardera fond, och godkänn därefter.

7. KLART! Snyggt jobbat!

8. Gå in på klimatbytet.se och registrera att du bytt fonder.

När det här inlägget skrivs finns det 45 fonder att välja bland, av 482 möjliga, om “Fonder med låg CO2-risk” väljs. Om dessutom alla “Oönskade produkter och tjänster”, som bomber, tobak, spelbolag och porr, väljs bort så finns enbart 6 fonder kvar. Är det rimligt?

Fossilfritt pensionssparande
De sex fonder som inte investerar i klusterbomber, kärnvapen, pornografi och fossila bränslen och som har låg CO2-risk.
Allt det här kan dina pensionspengar vara investerade i utan att du har en susning.

New Year’s Climate Resolution

2020 is just around the corner, and it has to be the year we all step up our efforts to stop climate change!

This needs to be a year of massive action, on all levels. Of course, we are all hoping for radical climate policy on national level, but we also have to be part of the transition on an individual level. That way, we signal to both politicians and big business that we are serious about wanting change! And we need to move towards minimal CO2 lifestyles, as fast as possible.

I have always travelled a lot, and it is a major part of my identity. The world is such a glorious place and I am so curious to experience it! I am convinced that it has helped me become both more informed about the complexities of today, but also more compassionate towards others. This, however, has had a massive CO2 footprint. Only in 2019, my flight emissions were 3,19 tonnes of CO2e.

Feeling regret about our past emissions is hardly helpful. We need to start somewhere, and it is never too late to do better. But if we want to stop climate change, we need to start now!

Therefore, my new years climate resolution is to stay on the ground to keep fossil fuels in the ground! I am keen to explore my more immediate surroundings by train, foot and other climate friendly means of transportation. After all, travelling in Sweden and Europe has a lot to offer! On top of that, knowing how many tonnes of CO2 I can keep from getting into the atmosphere is definitely a good motivation.

On a train through Austria in 2017. Those landscapes!

Kalle is already standing steadily with both feet on the ground! So his commitment to the climate and the environment for 2020 is to not buy any new electronics or clothes! The GoClimateNeutral blog has posts about electronics and sustainable fashion if you want some inspiration to join Kalle on his journey. A pair of jeans is estimated to emit 6 kg CO2eq, whereas a 15-inch MacBook Pro is 560 kg CO2eq – and that is not considering the potential pollution and ethical concerns regarding mining for minerals.

Cissi has worked a lot on her own emission sources, and for 2020 she wants to, at least, participate at twice as many climate strikes compared to 2019 and have a larger impact on her surroundings by influencing her tenant owners’ association. By talking to her neighbours, she is aiming to take the lead to make the apartment block more sustainable. That way, they can make collective decisions (perhaps some solar panels?) but also she can reach individuals in her immediate surrounding and lead by example.

Evelina wants to focus on food and soil health for 2020. She wants to lower her food waste, eat more locally produced and learn more about regenerative farming.

Our collaborator Marlena has decided to “be a more annoying customer” – to ask at the restaurant if they have sustainable (MSC certified) fish, if the taxi company has electric cars, etc. By doing so, she will voice the demand for sustainable offers from customers to service providers. Doing so, in a positive and encouraging way! Take the lead!

Are you also staying on the ground in 2020? What is your pledge for a cooler future? Let us know and join us in being part of the solution!

Hur kan du leva ett klimatsmart liv under 2020?

Vad är det absolut viktigaste du kan göra när det gäller klimatet under 2020? Tja, olika saker har olika effekt. Försök tänk stort. Det bästa är så klart det som blir av så om det känns främmande att gå ut på gatorna och demonstrera eller mejla politiker så är en flytt av pensionspengar bara ett par knapptryck bort och har potential att göra stor nytta för klimatet.

Bli en aktiv medborgare och sätt press på att system, regler och normer ändras. Det kan du göra genom att:

  • Tänk stort! Gå en gratis digital snabbkurs – the Climate Leader – i hur du kan påverka på systemnivå.
  • Skriva motioner till styrelsen i din bostadsrättsförening. Motionera om solpaneler, laddstolpar, delningstjänster, bergvärme, individuell mätning av tappvarmvatten, grön el och att årsredovisningen ska innehålla nyckeltal för förbrukningsmängd (och inte bara i kronor) för el, fjärrvärme och vatten. Utöver att ditt boende (och många andras) får ett lägre klimatavtryck gör det även din förening mer attraktiv och resilient för framtiden.
  • Påverka din arbetsplats, ditt universitet eller skola. Fråga om de har en klimatsmart resepolicy på plats, om de har grönt elavtal samt tipsa dem om att beräkna sitt klimatavtryck. Vi har tagit fram ett verktyg för det som finns här.
  • Demonstrera – med oss, FridaysforFuture, Extinction Rebellion, Föräldravrålet eller en kompis. Vi brukar bjuda in när vi är med på demonstrationer. Ingen av oss känner oss särskilt hemma på den fronten och det kan vara skönt att ha lite stöd.
  • Stöd End Ecocide. Skriv under namnlistor, lämna ett bidrag för att små ö-nationer ska ha råd att ha representanter på plats vid internationella klimatförhandlingar eller engagera dig i rörelsen lokalt. Om storskalig miljöförstörelse blir olaglig så kommer bland annat fracking, en metod för att utvinna fossila bränslen, att förbjudas eller åtminstone tvingas ta ansvar för den miljöförstöring det orsakar vilket förmodligen gör det så dyrt att det blir olönsamt med fracking.
  • Mejla partiet du röstar på och ställ krav på att de för en politik i linje med Parisavtalet. Naturskyddsföreningen har färdiga mallar för detta.
  • Klimatkompensera för din livsstil och bidra bland annat till att snabba på omställningen till förnybar energi världen över.

Bli en medveten konsument. Minska ditt egna klimatavtryck och skaffa bättre kunskap om inom vilket område du borde lägga mest krut. Vad gör störst skillnad för klimatet- att ersätta bilen med cykel för sträckor under 3 km eller att återvinna varenda liten förpackning? Nedan listar vi det som har störst klimatpåverkan för en privatperson samt ger lite tips om gratisutbildningar. 

  • Tänk hälften – halvera det som har störst klimatavtryck i ditt liv, ät hälften så mycket kött, flyg hälften så många gånger, köp hälften så mycket prylar och kör hälften så mycket bil. Eller tänkt dubbelt av det som har lågt klimatavtryck. Maxa ditt cyklande, dina tågsemestrar och ditt veganätande (tips testa Veganuari). Välj ut ETT område att fokusera på så är det mer troligt att det blir av.
  • Bli en cirkulent istället för en konsument. Börja använd delningstjänster som Hygglo och Aimo.
  • Ställ krav på din bank eller hota med att byta om de inte skärper sig. På FairFinanceGuide kan du se hur just din bank ligger till. Enligt en artikel från 2018 motverkar svenska storbanker klimatmålen genom att satsa på fossil energi.
  • Säkerställ att dina pensioner inte investeras i fossilindustrin. Att flytta din pension tar 5 minuter. Läs mer hur du går tillväga här.
  • Starta studiecirkel baserat på boken Ett hållbart liv. Här finns studieplan.
  • Se över dina eventuella aktieinnehav. Dagens Industri har infört ett klimatindex för vissa av de börsnoterade bolagen.
  • Gå en gratiskurs i klimatprata och få tips på hur du kan prata med andra om klimatet och vilka klimathärskartekniker som finns.
  • Byt till förnybar el, gärna el märkt Bra Miljöval.
  • Jobba mindre och njut av livet!

Vaddå “stoppa klimatförändringarna”?

Klimatet har ju redan förändrats, så vad menar vi när vi säger det?

Jordens klimat är i konstant förändring. Men de senaste 150 åren har förändringen accelererats så mycket att det är bortom allt tvivel att detta är orsakat av oss människor, och framför allt av vårt användande av fossila bränslen. Hastigheten som uppvärmningen sker i gör det omöjligt för stora delar av det som lever på jorden att anpassa sig till de nya förhållandena, och därför talar vi om en krissituation.

Vi har använt jordens resurser på ett ohållbart sätt under flera decennier, men det är först nu som vi börjar känna av dess konsekvenser. Uppvärmningen har bara börjat. För varje dag som går blir det allt mer akut att ställa om till ett klimatneutralt samhälle. Det är lätt att känna att det är för sent, men det är snarare så att allt vi gör för att ställa om minskar omfattningen av de negativa konsekvenser som förutses om vi inte gör det.

I vårt perfekta scenario så ställer alla människor och alla länder om till klimatneutralitet idag. Då kan vi undvika mycket svårigheter, och har stor möjlighet att anpassa oss till de klimatförändringar som vi orsakat hittills. För även om vi skulle sluta med alla utsläpp idag, så finns de kvar i atmosfären och kommer fortsätta värma upp ett tag framöver.

Skulle vi inte lyckas ställa om idag, så är det ändå bättre om vi gör det så snart som möjligt – lite imorgon, och lite fram till 2025, 2030 och 2050 – än att vi inte ställer om. Ju snabbare vi agerar, desto lindrigare blir konsekvenserna. Håller vi oss under två grader är det fantastiskt, och skulle vi inte klara av det så är det ändå stor skillnad mellan 3 och 5 graders uppvärmning.

Så när det känns som att det inte spelar någon roll, att det är för sent eller för liten skillnad, ha med dig att det du gör bidrar till att stoppa klimatförändringarna. Ingen kan göra allt och därför måste alla göra något, för att nu när klimatförändringarna redan har börjat är det ännu viktigare och mer brådskande att stoppa dem så snabbt som möjligt.

How to reduce your carbon footprint: Part 1

If you want to reduce your carbon footprint, you first need to know how big it is today. You need to know which parts of your footprint are the largest and how large they are in order to shrink it.

It can be extremely hard to know which changes you make that have the biggest impact. Knowing this ensures that you don’t spend most of your time and energy on something that will make a very small difference in relation to your emissions.

That’s why we are creating a series of blog posts showing you how to lower the different parts of an individual’s footprint, with the numbers and comparisons to show you where it might be worth making your changes, as we all have different lifestyles and our carbon footprints are all different.

Step 1 – calculate your carbon footprint

Here are some different tests you can try out. We suggest you try a few of them, as they are all different from each other and will together give a clearer picture of your ecological and carbon footprint.

https://www.carbonfootprint.com/calculator.aspx

https://www.footprintcalculator.org/

https://www.klimatkalkylatorn.se/ (SWE)

https://klimatkalkylatorn.viskogen.se/ (SWE)

https://www.klimatkontot.se/ (SWE)

https://footprint.wwf.org.uk/ (UK)

https://www.conservation.org/carbon-footprint-calculator#/ (US)

https://www.nature.org/en-us/get-involved/how-to-help/consider-your-impact/carbon-calculator/ (US)


In the upcoming parts, we will dig into the different categories below, providing examples of changes you can make and how much of a difference they can have.

Housing

Transport

Food

Consumption

Money/Savings

Svilosa Biomass Project

We have now offset another 50,000 ton CO2eq in a Gold Standard certified project! Thank you for taking part in this! Our most recent offsetting is a biomass project connected to the Svilosa pulp mill in Bulgaria, where the operations have been improved in order to use their waste for biofuels. Through this project, the biomass residues from the pulp production (mainly bark) are combusted in a specially designed biomass boiler to generate thermal energy in the form of water steam. This heat is then used directly in the production of the pulp, and thus the mill avoids buying energy from a nearby coal power plant, which they did before. The capacity of the biomass boiler is 19.732 MW (thermal). This is an interesting project to finance because it is very clear exactly how much coal power we are avoiding, and it gives us maximum assurance that the amount CO2 avoided is accurate. The paper industry is very energy-intensive, so we can achieve significant impact by helping them transition to a more climate-smart production. Moreover, given the current state of consumption, many people concerned with the environment want to reduce the use of plastic. Paper is seen as a better alternative, which is why we think it is a particularly suitable industry to finance the transition of. Finally, this development is today classified as the best available technology, which means that we are helping this pulp become as modern and efficient as possible. The pulp plant use FSC-labeled wood in its production, which indicates that they take a broader environmental responsibility, and they have also continued to invest in energy-efficient production after this effort. Another exciting aspect is that paper production is one of the industries where there is potential for developing so-called CCS technology, Carbon Capture and Storage, so that the plants can avoid even more emissions from the production. When the project started, it was seen as an investment that would not have happened without this support from climate credits. This is what we denominate additionality when climate projects are being developed. Much has happened both in Bulgaria and globally since then with different national commitments and the development of international climate policy. We see this project as part of this transition process and something that we want to encourage. This factory is the only one of its kind in the region and it is valuable that they maintain a high standard as that sends the right signals both to neighbouring countries and to the EU. A sustainable industry also creates jobs and contributes positively to the country’s economy.

More information about this project in the Gold Standard registry (including verification and monitoring reports) HERE Our retired credits: https://registry.goldstandard.org/credit-blocks/details/58599 https://registry.goldstandard.org/credit-blocks/details/58600 https://registry.goldstandard.org/credit-blocks/details/58601

Klimatkompensation rätt använt – ett av de bästa verktyget vi har för att påskynda omställningen till en fossilfri värld?

DN har under senaste veckorna granskat klimatkompensation – som är ett samlingsnamn för många olika system inom klimatområdet, innehållandes många bra och dåliga projekt, från seriösa och mindre seriösa aktörer. Förhoppningsvis höjer DNs granskning nivån i marknaden för klimatkompensation och bidrar till en viktig diskussion kring att vi inte enbart kan förlita oss på klimatkompensation utan att det är kritiskt att vi genomför stora utsläppsminskningar nu – både i Sverige och i andra länder.

Men granskningen får inte leda till att vi slutar stötta de klimatprojekt och system som i dag fungerar bra. Vi behöver istället en nyanserad diskussion och försöka förstå vad som är dåligt med klimatkompensation som vi borde sluta med, vad som är bra som vi ska fortsätta med och vad som kan förbättras.

Tills dess att vi lyckats med en samhällsomvälvande omställning, bort från en fossilberoende ekonomi, har vi en moralisk skyldighet att ta ansvar för alla våra utsläpp vi fortfarande gör som bidrar till klimatförändringarna och till viss del även de utsläpp vi historiskt gjort. Att stötta effektiva klimatprojekt genom det som kallas klimatkompensation – givet att det utförs i bra projekt – tror jag är ett av de bästa verktygen vi har till vårt förfogande för att göra det under de förutsättningar, regler och ramverk som finns på plats just nu.

Det finns flera aspekter av klimatkompensation som inte framkommit i DNs granskning som vi behöver ha med oss när vi bedömer om klimatkompensation är något vi ska fortsätta med framåt.

1. Det finns bra klimatprojekt. CDM-systemet som DN bygger delar av sin granskning på har många brister. Trädplantering både i Sverige och i andra länder har stora utmaningar. Allt detta är känt och är bra att DN sprider information om. Men, det finns standarder som tar itu med just dessa frågor som CDM-systemet och trädplantering har. Ett exempel är Gold Standard som kom till som ett resultat av CDM-systemets brister – som drivs av en ideell stiftelse som grundades av bland annat Världsnaturfonden. Gold Standard är mer selektivt kring projekttyper, samt utvärderar kontinuerligt projektens behov av klimatfinansiering för att ha möjlighet att förbättra kraven på projekten och öka sannolikheten att projekten är additionella framåt. Dessutom granskar Gold Standard den sociala nyttan av klimatprojekten, så att projekten inte bara gör klimatnytta utan även stöttar andra av FNs hållbarhetsmål. Man garanterar på detta sätt alltså att att klimatkompensation inte blir någon slags modern kolonialism (som DN återger ett citat om gällande ett misslyckat trädprojekt i Uganda), utan istället både blir klimatnytta och samhällsnytta.

2. Det finns strategier att hantera risk även inom klimatkompensation. Genom att exempelvis dubbla summan man klimatkompenserar för, samt att sprida sin klimatkompensation i en portfölj av klimatprojekt kan man minska risk för att avsedd klimatnytta inte blir av. Detta är en strategi som två av de största återförsäljarna av klimatkompensation för individer redan idag har – en av dem vi på GoClimateNeutral. Utöver detta – förutom att även noggrant titta på det enskilda projekt man stöttar – går det också att titta på vilka projekttyper som studier visat har haft hög sannolikhet för additionalitet och varit mest gynnsamma för samhället runt projektet och välja att stötta dessa.

3. Det finns ett enormt behov av klimatfinansiering i världen. 87,1% av världens energi är enligt DN fortfarande fossilbaserad. Förnyelsebar energi byggs, men energibehovet i världen ökar och förnyelsebar energi byggs inte tillräckligt snabbt. Här kan ekonomiska incitament för att göra klimatnytta genom projekt inom förnyelsebar energi eller energieffektiviseringar – vilket klimatkompensation är och kan vara en ännu större källa till – öka takten på omställningen markant.

4. Det går att minska sina utsläpp radikalt och samtidigt klimatkompensera för det man ännu inte minskat. Tre av varandra oberoende undersökningar (Ecosystem Marketplace 2015, Novus 2019 och GoClimateNeutral 2019) har visat att individer och företag som klimatkompenserar även aktivt jobbar på att minska sina utsläpp. Två av undersökningarna tyder till och med på att de som klimatkompenserar minskar sina utsläpp mer än de som inte klimatkompenserar. Datan bevisar visserligen inte kausalitet och här behöver fler studier göras, så att man även säkerställer att klimatkompensation inte blir en ursäkt att inte fortsätta minska sina utsläpp. Att säkerställa att drastiska utsläppsminskningar fortsätter göras är också delvis en utbildningsfråga som kan hanteras med tydlig kommunikation. Datan pekar oavsett redan idag på ett tydligt samband: det finns ingen motsättning mellan att aktivt jobba på att drastiskt minska utsläpp och klimatkompensera för de utsläpp vi ännu inte fått bort. 

5. Det går att förbättra marknaden för klimatkompensation, och det arbetet pågår kontinuerligt. Marknaden för klimatkompensation är ung och hade till en början många brister. Men den fungerar idag bättre än när den startades, bland annat genom att ta bort sätt att räkna på additionalitet som användes i början som visade sig vara för generösa. Öko-institutets rapport som DN hänvisar till som granskat CDM-systemet tar upp fler sätt att förbättra systemet. Gold Standard och andra standarder utvärderar kontinuerligt hur de kan bli bättre, Gold Standard gör det bland annat genom att regelbundet undersöka projekts behov av klimatfinansiering och därmed öka sannolikheten för hög additionalitet i projekten. På samma sätt som utsläppsmarknaden i Europa, EU ETS, har förbättrats till ett nu fungerande system, behöver systemet och kriterier för klimatkompensation utvärderas löpande för att på bästa sätt bidra till den omställning som är så kritisk. Det var genom ett fantastiskt svenskt bidrag som EU ETS förbättrades, kanske kan även svenska politiker vara bidragande till att höja kvalitén på marknaden för klimatkompensation, antingen genom regleringar i Sverige eller på EU- eller FN-nivå.

Vi har oerhört bråttom och vi måste jobba på alla fronter för att kunna stoppa klimatförändringarna. Den slutgiltiga lösningen är förmodligen inte frivillig klimatkompensation, utan en global omställningsrörelse, en global koldioxidskatt eller något annat, men som världen ser ut idag är vi långt ifrån att kunna realisera något liknande. Till dess, rätt använt och i bra klimatprojekt – kan klimatkompensation vara ett av de bästa verktygen vi har för att ställa om till en hållbar värld.

Kommentarer till DNs granskning av klimatkompensation

Just nu skriver DN en rad granskande artiklar om klimatkompensation. Vi tycker det är superbra. Begreppet klimatkompensation är ett samlingsnamn innehållandes många system, med både bra och dåliga projekt, från seriösa och mindre seriösa aktörer. DNs granskning sätter fingret på viktiga frågor som vi hoppas höjer nivån i marknaden ännu mer framöver och samtidigt bidrar till en viktigt diskussion om att vi behöver genomföra stora utsläppsminskningar även lokalt i Sverige. Att vi inte kan skjuta det på framtiden och att krafttag behöver göras nu. Vi tror att klimatkompensation just nu är ett av de bästa existerande verktygen vi har för att ställa om till en fossilfri värld. Men, systemet för klimatkompensation är inte perfekt. Det är fortfarande en marknad under utveckling, där nya lärdomar dras från varje projekt – projekt som har väldigt olika förutsättningar. CDM-projekt som DN-artikeln behandlar fick mycket kritik initialt bland annat för att projekt i vissa fall skedde på lokalbefolkningens bekostnad. Det finns även studier som tyder på att dessa projekt hade blivit av även utan pengar från klimatkompensation. Detta resulterade i att kraven för CDM-projekt skärptes 2012 och att en ny certifiering togs fram, Gold Standard, med höjda krav på sociala frågor kring projektet och vilka typer av projekt som får certifieras. Vi stöttar endast projekt som är certifierade av Gold Standard. Den icke-vinstdrivande stiftelsen Gold Standard Foundation startades av ett 80-tal miljöorganisationer, bland annat Världsnaturfonden, för att just höja ribban för klimatprojekt. Vår uppfattning är att de projekt vi stöttar med stor sannolikhet är additionella. Vi har skrivit mer om varför vi tror det här. GoClimateNeutral har ett enda mål – att stoppa klimatförändringarna. Vi diskuterar och utvärderar kontinuerligt hur vi gör det på bästa sätt, med de verktyg och den kunskap vi har just nu. Dessutom träffar vi regelbundet forskare, aktörer i branschen samt människor från miljö- och klimatrörelsen. Vi är på inget sätt bundna till att finansiera vissa typer av klimatprojekt, om vi hittar något som är bättre och ger mer klimatnytta så kommer vi byta till det. Det vi är helt säkra på är att vi måste göra något. Och mycket. Status i världen just nu är att 87,1 % av världens energi kommer från fossila bränslen samtidigt som efterfrågan på energi ökar. Vi har redan nått 1,2 graders uppvärmning, världens utsläpp behöver peaka nästa år, 2020, och därefter minska, men trenden är den motsatta. Om lite drygt åtta år har vi nått 1,5 graders uppvärmning om vi fortsätter med de utsläppsnivåer vi har idag och länder som Indien och Kina planerar att fortsätta bygga kolkraftverk i stor skala. Summerat gör vi följande för att säkerställa att det vi gör bidrar till så mycket klimatnytta som möjligt
  • vi utvärderar kontinuerligt om vi gör rätt saker och stöttar rätt typ av klimatprojekt
  • vi pratar med kunniga människor och håller oss uppdaterade
  • vi stöttar flera olika projekt för att sprida riskerna om något projekt skulle visa sig inte vara exempelvis additionellt
  • vi dubblar beräkningarna vi gör och därmed summan vi stöttar klimatprojekt med för att vara på säkra sidan. Hälften av alla klimatprojekt vi stöttat kan alltså visa sig inte vara additionella, och ändå skulle klimatkompensationen gjort lika stor beräknad nytta som de beräknade utsläppen.
  • vi utvecklar verktyg för att utbilda och underlätta utsläppsminskningar på individnivå (hur vi använder klimatkompensation för att minska människors klimatavtryck kan du läsa om här)
Tycker du att vi borde ändra vilka klimatprojekt vi stöttar eller har du andra synpunkter på vad vi borde göra? Hör gärna av dig!

Är de klimatprojekt vi stöttar additionella?

Ja, de klimatprojekt vi stöttar är med stor sannolikhet additionella. Men, additionalitet är ett komplicerat begrepp och aldrig helt svart eller vitt.

Vad är additionalitet?

Additionalitet är det viktigaste kriteriet för ett klimatprojekt och svarar på frågan om klimatprojektet skulle blivit av även utan pengar från klimatkompensation. Om bedömningen görs att klimatprojektet skulle byggas utan finansiellt stöd från klimatkompensation – så passerar projektet inte additionalitetskravet och blir inte ett certifierat klimatprojekt.

Tanken med den typen av klimatprojekt som vi stöttar är att putta över så många klimatprojekt som möjligt från att inte vara lönsamma och inte byggas, till att bli lönsamma, byggas och göra massor mer klimatnytta.

Det finns många andra sätt att göra klimatnytta med pengar, som exempelvis det svenska solcellsstödet. Där ger svenska staten pengar till alla som sätter upp solceller i Sverige – oavsett additionalitet, det vill säga oavsett om de skulle satt upp solcellerna ändå. Massor av klimatnytta blir av och det är bra. Fördelen med ett additionalitetskrav för klimatprojekt är att det finansiella stödet man ger blir mycket mer träffsäkert och effektivt – bara de klimatprojekt som annars inte skulle blivit av blir nu av.

Lite bakgrund

Det finns många olika typer av certifieringar och klimatprojekt. De projekt vi stöttar är Gold Standard-certifierade och Gold Standard har de högsta additionalitetskraven som vi känner till för klimatprojekt.

Gold Standard startades för att det som fanns då – FN-initierade systemet CDM – inte höll måttet. CDM startade igång en helt ny marknad, och hade många fel och brister, både när det gäller additionalitetskravet och i sociala frågor runt omkring projekten.

Den icke-vinstdrivande stiftelsen Gold Standard Foundation startades av ett 80-tal miljöorganisationer, bland annat Världsnaturfonden, för att just höja ribban för klimatprojekt. Analysen man gjorde var att tanken om klimatkompensation i sig är sund och att det fanns ett enormt behov av klimatfinansiering i världen, men att projekten som fanns då inte höll måttet.

Studier om additionalitet

Det finns inga studier som vi känner till på Gold Standard-certifierade projekts additionalitet. Det finns däremot studier på dess föregångare FN-standarden CDMs additionalitet. Det som gör de studierna intressanta även för Gold Standard-certifierade projekt är att problemet man försöker lösa och metodiken man använder i grunden är samma som för CDM-projekt. Flera Gold Standard-certifierade projekt är även CDM i grunden.

En studie som är särskilt kritisk till CDM-projektens additionalitet har skrivits av Öko-institutet i Tyskland. Det är även den studien som refereras till i DNs senaste granskning av klimatkompensation. Studien kom ut 2016 men granskar projekt registrerade i CDM-katalogen 1 januari 2014. Många av de projekten som granskas är gamla och startades innan CDM-systemets krav skärpts till 2012. Studien kommer fram till den något deppiga slutsatsen att endast 7% av alla klimatkrediter som fanns då inom CDM-systemet hade hög sannolikhet att vara additionella.

Vi tycker inte att studien kan användas för att bedöma om CDM-marknaden fungerar eller inte. Öko-institutet undersökning om projekten är additionella gjordes nämligen utifrån dagens situation och inte utifrån när projekten fick sitt godkännande. För att projektägare ska våga satsa på nya projekt så måste de ha en garanti att de får krediter så länge de gör klimatnytta, och det testet behöver göras innan projektet drar igång. Det blir alltså inte rättvisande att bedöma om klimatprojekt är additionella i efterhand. Den bedömningen behöver göras innan projektet startas och utgå från de förutsättningar som finns då och i nära tid. Annars skulle inga aktörer våga utveckla klimatprojekt då det finansiella stödet som klimatkrediterna från klimatkompensation ger skulle kunna dras tillbaka när som helst. De banker som används för att få lån till klimatprojekten skulle inte våga bistå med den finansiering som behövs eftersom säkerheten för lånet skulle vara osäker.

Det sagt, så är även dessa studier relevanta, framförallt för att se hur projekten och marknaden som projekten befinner sig i utvecklats och hur man kan förbättra additionalitetstesten framåt. Öko-institutet föreslår flera ändringar i CDM-systemet, som förhoppningsvis tas hänsyn till när CDM-systemet kommer göras om 2020 och framåt.

Men, studien svarar alltså på frågan om hur många projekt som skulle vara additionella idag, inte om de var det när projekten testades för additionalitet.

Det finns även en del annan kritik mot just den här studien, något man kan läsa mer om här.

Oavsett detta, så är inte heller studien relevant för de Gold Standard-projekt som vi stöttar. Kraven på Gold Standard-certifierade projekt är högre – bara vissa typer av klimatprojekt får bli Gold Standard-certifierade. Sen är även prislappen högre – och därmed hur mycket pengar som tillförs till projekten – det senare avgörande i den typen av additionalitetstest som gjorts av Öko-institutets studie. Det är svårt att säga exakt hur mycket prislappen är olika mellan certifieringarna då priser inte registreras eller är offentliga, men säkert är att Gold Standard-certifiering innebär att klimatprojekten tillförs betydligt mer pengar än CDM-projekt per ton CO2e.

Gold Standards extra krav på projekten

Så hur är Gold Standard bättre än CDM när det gäller additionalitet? Gold Standard använder samma procedurella tillvägagångssätt för additionalitet som CDM, men med ytterligare krav på projekten för att säkerställa att pengarna gör maximal klimatnytta:

  • Krav på att projekten ska visa “Ongoing Financial Need” varje gång projektet förnyas
  • Exkluderar projekttyper som inte är kompatibla med 1,5-gradersmålet (“Gold Standard does not support Project types associated with geo-engineering or energy generated from fossil fuel or nuclear, fossil fuel switch, or any project that supports, enhances or prolongs such energy generation”)

Gold Standard uppdaterar kontinuerligt kraven på klimatprojekten för att pengarna i systemet ska gå till där de gör mest klimatnytta.

En ung marknad

Marknaden är ung och många fel har gjorts, speciellt när CDM-systemet var nytt. Precis som systemet för utsläppsrätter i Europa, EU ETS, så fungerade inte marknaden speciellt bra i början. Men det håller på att bli bättre precis som för EU ETS som nu har mycket bättre förutsättningar för att bidra till klimatnytta och minskade utsläpp. Kraven för CDM-projekt skärptes bland annat år 2012 och sätt att tidigare testa additionalitet – med hjälp av det som kallas barrier analysis – anses vad vi kan bedöma med rätta inte längre rimlig och har därför tagits bort.

Ett enormt behov av klimatprojekt

I världen idag finns ett enormt behov av finansiering för att ställa om till en fossilfri och mindre energiberoende värld. Tyvärr utvecklas utbudet av exempelvis förnybar energi inte alls i den utsträckning som behövs. Fossila bränslen fortsätter växa, och globalt kommer fortfarande 87.1% av världens energi från fossila bränslen enligt DN.

Så länge vi fortsätter bränna fossila bränslen och ökar vår energianvändning finns behov av omedelbara åtgärder. Där är klimatfinansiering av klimatprojekt, och så kallad klimatkompensation, en av befintliga verktyg.

Våra strategier för att säkra additionalitet

Även om vi bedömer att de projekt vi stöttar är additionella så har vi två strategier för att med så stor sannolikhet som möjligt säkerställa att man kan kalla sig klimatneutral genom vår tjänst.

  • Vi dubblar klimatavtrycket, och stöttar alltså klimatprojekten med dubbelt så mycket som ens egna beräknade avtryck
  • Vi sprider riskerna i många olika projekt och har på så sätt skapat en riskspridd klimatportfölj. Genom att välja många olika projekt så sprids risken, om ett projekt i framtiden skulle visa sig ha en tveksam additionalitet så har vi även stöttat många andra projekt.
  • Vi väljer de projekttyper som vi tror har störst sannolikhet att vara additionella

Behovet av en stor efterfrågan

Sättet som marknaden fungerar bygger på att det är många som efterfrågar klimatnytta och kan tänka sig att betala för klimatnytta. Idag är vi 3500 medlemmar och det är klart att det är svårt att visa att vi ensamt puttar marknaden framåt och gör så att många fler klimatprojekt blir av. Precis som att om 3500 personer slutade flyga runt om i världen så skulle det inte ha en påvisbar effekt på flygmarknaden. Skulle däremot 10 % av bara Sveriges befolkning stötta klimatprojekt, så skulle det innebära att ca 60 miljoner kronor varje månad går till klimatprojekt. Resultatet skulle bli en enorm skjuts i marknaden och massor av nya klimatprojekt skulle skapas. Det är inte orimligt att tänka att vi med endast 10 % av Sveriges befolkning anslutna skulle kunna stänga mindre kolkraftverk på löpande band, och därmed bidra enormt mycket till att stoppa klimatförändringarna.

Slutsats

Det här är lite komplicerat och det är precis därför vi startade GoClimateNeutral. Marknaden är framtagen för länder och man kan inte förvänta sig att alla konsumenter ska ha tid att sätta sig in i exakt hur marknaden fungerar. Vår förhoppning är att vi kan göra det på ett bra sätt. Vår bedömning är att de klimatprojekt vi stöttar är additionella, dvs var additionella när beslutet togs, vilket är det enda som rimligtvis borde räknas.

Om du har någon synpunkt eller idé på hur vi kan bli bättre, hör gärna av dig!