Kommentarer till DNs granskning av klimatkompensation

Just nu skriver DN en rad granskande artiklar om klimatkompensation. Vi tycker det är superbra. Begreppet klimatkompensation är ett samlingsnamn innehållandes många system, med både bra och dåliga projekt, från seriösa och mindre seriösa aktörer. DNs granskning sätter fingret på viktiga frågor som vi hoppas höjer nivån i marknaden ännu mer framöver och samtidigt bidrar till en viktigt diskussion om att vi behöver genomföra stora utsläppsminskningar även lokalt i Sverige. Att vi inte kan skjuta det på framtiden och att krafttag behöver göras nu.

Vi tror att klimatkompensation just nu är ett av de bästa existerande verktygen vi har för att ställa om till en fossilfri värld. Men, systemet för klimatkompensation är inte perfekt. Det är fortfarande en marknad under utveckling, där nya lärdomar dras från varje projekt – projekt som har väldigt olika förutsättningar. CDM-projekt som DN-artikeln behandlar fick mycket kritik initialt bland annat för att projekt i vissa fall skedde på lokalbefolkningens bekostnad. Det finns även studier som tyder på att dessa projekt hade blivit av även utan pengar från klimatkompensation. Detta resulterade i att kraven för CDM-projekt skärptes 2012 och att en ny certifiering togs fram, Gold Standard, med höjda krav på sociala frågor kring projektet och vilka typer av projekt som får certifieras.

Vi stöttar endast projekt som är certifierade av Gold Standard. Den icke-vinstdrivande stiftelsen Gold Standard Foundation startades av ett 80-tal miljöorganisationer, bland annat Världsnaturfonden, för att just höja ribban för klimatprojekt. Vår uppfattning är att de projekt vi stöttar med stor sannolikhet är additionella. Vi har skrivit mer om varför vi tror det här.

GoClimateNeutral har ett enda mål – att stoppa klimatförändringarna. Vi diskuterar och utvärderar kontinuerligt hur vi gör det på bästa sätt, med de verktyg och den kunskap vi har just nu. Dessutom träffar vi regelbundet forskare, aktörer i branschen samt människor från miljö- och klimatrörelsen. Vi är på inget sätt bundna till att finansiera vissa typer av klimatprojekt, om vi hittar något som är bättre och ger mer klimatnytta så kommer vi byta till det.

Det vi är helt säkra på är att vi måste göra något. Och mycket. Status i världen just nu är att 87,1 % av världens energi kommer från fossila bränslen samtidigt som efterfrågan på energi ökar. Vi har redan nått 1,2 graders uppvärmning, världens utsläpp behöver peaka nästa år, 2020, och därefter minska, men trenden är den motsatta. Om lite drygt åtta år har vi nått 1,5 graders uppvärmning om vi fortsätter med de utsläppsnivåer vi har idag och länder som Indien och Kina planerar att fortsätta bygga kolkraftverk i stor skala.

Summerat gör vi följande för att säkerställa att det vi gör bidrar till så mycket klimatnytta som möjligt

  • vi utvärderar kontinuerligt om vi gör rätt saker och stöttar rätt typ av klimatprojekt
  • vi pratar med kunniga människor och håller oss uppdaterade
  • vi stöttar flera olika projekt för att sprida riskerna om något projekt skulle visa sig inte vara exempelvis additionellt
  • vi dubblar beräkningarna vi gör och därmed summan vi stöttar klimatprojekt med för att vara på säkra sidan. Hälften av alla klimatprojekt vi stöttat kan alltså visa sig inte vara additionella, och ändå skulle klimatkompensationen gjort lika stor beräknad nytta som de beräknade utsläppen.
  • vi utvecklar verktyg för att utbilda och underlätta utsläppsminskningar på individnivå (hur vi använder klimatkompensation för att minska människors klimatavtryck kan du läsa om här)

Tycker du att vi borde ändra vilka klimatprojekt vi stöttar eller har du andra synpunkter på vad vi borde göra? Hör gärna av dig!

Är de klimatprojekt vi stöttar additionella?

Ja, de klimatprojekt vi stöttar är med stor sannolikhet additionella. Men, additionalitet är ett komplicerat begrepp och aldrig helt svart eller vitt.

Vad är additionalitet?

Additionalitet är det viktigaste kriteriet för ett klimatprojekt och svarar på frågan om klimatprojektet skulle blivit av även utan pengar från klimatkompensation. Om bedömningen görs att klimatprojektet skulle byggas utan finansiellt stöd från klimatkompensation – så passerar projektet inte additionalitetskravet och blir inte ett certifierat klimatprojekt.

Tanken med den typen av klimatprojekt som vi stöttar är att putta över så många klimatprojekt som möjligt från att inte vara lönsamma och inte byggas, till att bli lönsamma, byggas och göra massor mer klimatnytta.

Det finns många andra sätt att göra klimatnytta med pengar, som exempelvis det svenska solcellsstödet. Där ger svenska staten pengar till alla som sätter upp solceller i Sverige – oavsett additionalitet, det vill säga oavsett om de skulle satt upp solcellerna ändå. Massor av klimatnytta blir av och det är bra. Fördelen med ett additionalitetskrav för klimatprojekt är att det finansiella stödet man ger blir mycket mer träffsäkert och effektivt – bara de klimatprojekt som annars inte skulle blivit av blir nu av.

Lite bakgrund

Det finns många olika typer av certifieringar och klimatprojekt. De projekt vi stöttar är Gold Standard-certifierade och Gold Standard har de högsta additionalitetskraven som vi känner till för klimatprojekt.

Gold Standard startades för att det som fanns då – FN-initierade systemet CDM – inte höll måttet. CDM startade igång en helt ny marknad, och hade många fel och brister, både när det gäller additionalitetskravet och i sociala frågor runt omkring projekten.

Den icke-vinstdrivande stiftelsen Gold Standard Foundation startades av ett 80-tal miljöorganisationer, bland annat Världsnaturfonden, för att just höja ribban för klimatprojekt. Analysen man gjorde var att tanken om klimatkompensation i sig är sund och att det fanns ett enormt behov av klimatfinansiering i världen, men att projekten som fanns då inte höll måttet.

Studier om additionalitet

Det finns inga studier som vi känner till på Gold Standard-certifierade projekts additionalitet. Det finns däremot studier på dess föregångare FN-standarden CDMs additionalitet. Det som gör de studierna intressanta även för Gold Standard-certifierade projekt är att problemet man försöker lösa och metodiken man använder i grunden är samma som för CDM-projekt. Flera Gold Standard-certifierade projekt är även CDM i grunden.

En studie som är särskilt kritisk till CDM-projektens additionalitet har skrivits av Öko-institutet i Tyskland. Det är även den studien som refereras till i DNs senaste granskning av klimatkompensation. Studien kom ut 2016 men granskar projekt registrerade i CDM-katalogen 1 januari 2014. Många av de projekten som granskas är gamla och startades innan CDM-systemets krav skärpts till 2012. Studien kommer fram till den något deppiga slutsatsen att endast 7% av alla klimatkrediter som fanns då inom CDM-systemet hade hög sannolikhet att vara additionella.

Vi tycker inte att studien kan användas för att bedöma om CDM-marknaden fungerar eller inte. Öko-institutet undersökning om projekten är additionella gjordes nämligen utifrån dagens situation och inte utifrån när projekten fick sitt godkännande. För att projektägare ska våga satsa på nya projekt så måste de ha en garanti att de får krediter så länge de gör klimatnytta, och det testet behöver göras innan projektet drar igång. Det blir alltså inte rättvisande att bedöma om klimatprojekt är additionella i efterhand. Den bedömningen behöver göras innan projektet startas och utgå från de förutsättningar som finns då och i nära tid. Annars skulle inga aktörer våga utveckla klimatprojekt då det finansiella stödet som klimatkrediterna från klimatkompensation ger skulle kunna dras tillbaka när som helst. De banker som används för att få lån till klimatprojekten skulle inte våga bistå med den finansiering som behövs eftersom säkerheten för lånet skulle vara osäker.

Studien svarar alltså på frågan om hur många projekt som skulle vara additionella idag, inte om de var det när projekten testades för additionalitet.

Det finns även en del annan kritik mot just den studien, något man kan läsa mer om här.

Oavsett detta, så är inte heller studien relevant för de Gold Standard-projekt som vi stöttar. Kraven på Gold Standard-certifierade projekt är högre – bara vissa typer av klimatprojekt får bli Gold Standard-certifierade. Sen är även prislappen högre – och därmed hur mycket pengar som tillförs till projekten – det senare avgörande i den typen av additionalitetstest som gjorts av Öko-institutets studie. Det är svårt att säga exakt hur mycket prislappen är olika mellan certifieringarna då priser inte registreras eller är offentliga, men säkert är att Gold Standard-certifiering innebär att klimatprojekten tillförs betydligt mer pengar än CDM-projekt per ton CO2e.

Gold Standards extra krav på projekten

Så hur är Gold Standard bättre än CDM när det gäller additionalitet? Gold Standard använder samma procedurella tillvägagångssätt för additionalitet som CDM, men med ytterligare krav på projekten för att säkerställa att pengarna gör maximal klimatnytta:

  • Krav på att projekten ska visa “Ongoing Financial Need” varje gång projektet förnyas
  • Exkluderar projekttyper som inte är kompatibla med 1,5-gradersmålet (“Gold Standard does not support Project types associated with geo-engineering or energy generated from fossil fuel or nuclear, fossil fuel switch, or any project that supports, enhances or prolongs such energy generation”)

Gold Standard uppdaterar kontinuerligt kraven på klimatprojekten för att pengarna i systemet ska gå till där de gör mest klimatnytta.

En ung marknad

Marknaden är ung och många fel har gjorts, speciellt när CDM-systemet var nytt. Precis som systemet för utsläppsrätter i Europa, EU ETS, så fungerade inte marknaden speciellt bra i början. Men det håller på att bli bättre precis som för EU ETS som nu har mycket bättre förutsättningar för att bidra till klimatnytta och minskade utsläpp. Kraven för CDM-projekt skärptes bland annat år 2012 och sätt att tidigare testa additionalitet – med hjälp av det som kallas barrier analysis – anses vad vi kan bedöma med rätta inte längre rimlig och har därför tagits bort.

Ett enormt behov av klimatprojekt

I världen idag finns ett enormt behov av finansiering för att ställa om till en fossilfri och mindre energiberoende värld. Tyvärr utvecklas utbudet av exempelvis förnybar energi inte alls i den utsträckning som behövs. Fossila bränslen fortsätter växa, och globalt kommer fortfarande 87.1% av världens energi från fossila bränslen enligt DN.

Så länge vi fortsätter bränna fossila bränslen och ökar vår energianvändning finns behov av omedelbara åtgärder. Där är klimatfinansiering av klimatprojekt, och så kallad klimatkompensation, en av befintliga verktyg.

Våra strategier för att säkra additionalitet

Även om vi bedömer att de projekt vi stöttar är additionella så har vi två strategier för att med så stor sannolikhet som möjligt säkerställa att man kan kalla sig klimatneutral genom vår tjänst.

  • Vi dubblar klimatavtrycket, och stöttar alltså klimatprojekten med dubbelt så mycket som ens egna beräknade avtryck
  • Vi sprider riskerna i många olika projekt och har på så sätt skapat en riskspridd klimatportfölj. Genom att välja många olika projekt så sprids risken, om ett projekt i framtiden skulle visa sig ha en tveksam additionalitet så har vi även stöttat många andra projekt.
  • Vi väljer de projekttyper som vi tror har störst sannolikhet att vara additionella

Behovet av en stor efterfrågan

Sättet som marknaden fungerar bygger på att det är många som efterfrågar klimatnytta och kan tänka sig att betala för klimatnytta. Idag är vi 3500 medlemmar och det är klart att det är svårt att visa att vi ensamt puttar marknaden framåt och gör så att många fler klimatprojekt blir av. Precis som att om 3500 personer slutade flyga runt om i världen så skulle det inte ha en påvisbar effekt på flygmarknaden. Skulle däremot 10 % av bara Sveriges befolkning stötta klimatprojekt, så skulle det innebära att ca 60 miljoner kronor varje månad går till klimatprojekt. Resultatet skulle bli en enorm skjuts i marknaden och massor av nya klimatprojekt skulle skapas. Det är inte orimligt att tänka att vi med endast 10 % av Sveriges befolkning anslutna skulle kunna stänga mindre kolkraftverk på löpande band, och därmed bidra enormt mycket till att stoppa klimatförändringarna.

Slutsats

Det här är lite komplicerat och det är precis därför vi startade GoClimateNeutral. Marknaden är framtagen för länder och man kan inte förvänta sig att alla konsumenter ska ha tid att sätta sig in i exakt hur marknaden fungerar. Vår förhoppning är att vi kan göra det på ett bra sätt. Vår bedömning är att de klimatprojekt vi stöttar är additionella, dvs var additionella när beslutet togs, vilket är det enda som rimligtvis borde räknas.

Om du har någon synpunkt eller idé på hur vi kan bli bättre, hör gärna av dig!

Klimatkompensation som avlatsbrev är en myt

Jag läste bloggen thefutures inlägg med slutsatsen att klimatkompensation är ett avlatsbrev, och kände att jag kanske behöver lägga några minuter på att förklara varför jag tror det är helt fel slutsats.

Först och främst, mycket i inlägget har jag inte några invändningar mot alls. Grundläggande beskrivning om atmosfären och klimatförändringarna är bra, hur akut läget är håller jag verkligen med om, det det enorma behovet av reella utsläppsminskningar likaså. Samt tveksamheterna kring en framtida nytta av trädplantering relativt utsläpp som sker nu. Jag tänker inte heller i den här kommentaren försvara dåliga klimatprojekt, dåliga certifieringar, trädplantering som kompensation eller företag som kommunicerar tveksamt kring klimatkompensation.

Det jag har invändningar mot är att slutsatsen i blogginlägget inte är underbyggt av data utan – som jag tolkar det – istället utgår ifrån lite magkänsla.

För all data jag känner till – och även många beteendevetenskapliga studier – tyder på att klimatkompensation får motsatt effekt än vad blogginläggets resonerar sig fram till. Och när man tänker efter kring vilka som frivilligt klimatkompenserar – rimligtvis de som är insatta och väldigt medvetna om hur akut läget är – och beteendevetenskapen kring det, så tycker jag dessutom att den motsatta slutsatsen är mer logisk: klimatkompensation använt rätt leder till mer reella utsläppsminskningar än att inte kompensera alls. Det är således inte ett avlatsbrev utan kanske precis tvärtom, kanske det bästa verktyget vi har för att få till reella utsläppsminskningar – både hos individen som klimatkompenserar och i klimatprojektet man stöttar (om det är ett bra projekt).

Datan jag refererar till gäller både företag och privatpersoner som klimatkompenserar och kan hittas här:

  1. “The typical offset buyer directly slashed almost 17% of their scope 1 emissions while the typical non-offset buyer reduced scope 1 emissions by less than 5%.” – http://moderncms.ecosystemmarketplace.com/repository/moderncms_documents/buyers_report_-_032015.pdf
  2. “Över 85% av undersökningens svarspersoner som klimatkompenserar genom GoClimateNeutral jobbar aktivt med att sänka sitt klimatavtryck.” https://www.goclimateneutral.org/blog/500-personer-delade-sina-tankar-om-klimatkompensering-och-goclimateneutral/
  3. ”Den seglivade myten om att klimatkompensation mest skulle vara ett sätt att köpa sig fri stämmer alltså inte.” https://zeromission.se/nyheter/pressrummet/#/publication/5d6fb93b59c6300004b164b7/59e60974c5e6500e0000fba5?&sh=false

Datan ovan ska inte ses som bevis för att klimatkompensation alltid är bra, och sambandet med utsläppsminskningar är inte heller bevisat kausalt i undersökningarna, men det ger ändå en tydlig indikation som är svår att bortse från, de som klimatkompenserar bidrar med mer reella minskningar än de som inte klimatkompenserar. Jag skulle dock gissa att kausalitet är trolig bland GoClimateNeutrals användare i alla fall, eftersom vi även använder beprövade metoder för att påverka människor att minska sina utsläpp också.

Jag har även skrivit mer om beteendevetenskapen som kan förklara varför klimatkompensation använt rätt leder till reella utsläppsminskningar här: https://www.goclimateneutral.org/blog/hur-vi-anvander-klimatkompensation-for-att-fa-folk-att-minska-sina-klimatavtryck-och-engagera-sig-mer-for-klimatet/

De företag och privatpersoner som klimatkompenserar är alltså de som minskar sina reella utsläpp mest.

Klimatkompensation leder till beteendeförändring

Dessutom får man inte glömma att pengar rätt använt kan göra stor mätbar och verifierad klimatnytta i omställningen mot en fossilfri värld! Trots att det finns dåliga projekt, projekttyper och standarder, så finns det även väldigt många bra klimatprojekt som gör reella verifierade utsläppsminskningar, något som blogginlägget – lite onyanserat kan jag tycka – inte nämner. Och det finns ett enormt behov av klimatfinansiering i världen idag om vi ska klara det här!

Utöver ovan så har många av klimatprojekten oerhört starka sekundäreffekter också. Ett exempel är vindkraft, som bland annat på grund av all klimatkompensation som investerats gjort att vindkraft utvecklats, skalats upp och därmed kraftigt minskat i pris. Och en konsekvens av det är nu att bland annat svenska vindkraftskapaciteten kommer fördubblas till 2022, och att därmed med lite tur Polen kanske faktiskt skulle kunna gå med på att lägga ner sina kolkraftverk i närmare framtid än utan all vindkraft. Fantastiskt. Tack klimatkompensation!

Så, att utrycka sig så tvärsäkert som författaren gör i inlägget när all data jag känner till, många beteendevetenskapliga studier och ett minst lika logiskt resonemang talar för motsatsen tycker jag är onyanserat och vilseledande.

Tänker jag fel? Jag ändrar mig gärna om något ovan inte stämmer. Jag är inte ute efter att vinna någon argumentation, jag vill verkligen bara försöka förstå det här.

Som en sidonotering, så har jag funderat på något som kan påverka våra olika slutsatser, där vi kanske har olika utgångspunkt. Och det är hur sannolikt vi tror det är att världen som den ser ut idag – med politiska läget i USA, Ryssland, Kina, Brasilien och även när man ser reaktioner i Sverige när bensinpriser riskeras höjas – bara ska ta sitt förnuft till fånga och sluta bränna fossila bränslen. Hur mycket vi än skulle vilja det, är det verkligen en sannolik väg framåt? Jag tror vi behöver vara pragmatiska när vi letar och testar lösningar, vi har inte tid att vänta på den perfekta lösningen.

Är du en sån som fattar att klimatkompensation inte är ett sätt att köpa sig fri och vill du dessutom vara med att stötta omställningen till en fossilfri värld (samtidigt som du minskar dina utsläpp alltså)? Join us!

PLANNED OBSOLESCENCE

what is planned obsolescence made to break


British Dictionary definitions for planned obsolescence:

The policy of deliberately limiting the life of a product in order to encourage the purchaser to replace it: Also called: built-in obsolescence.

THERE ARE DIFFERENT TYPES OF PLANNED OBSOLESCENCE

Contrived durability

This kind of planned obsolescence is of using physical material that will break or deteriorate faster than other options.

An example of this in electronics is for producers to purposely choose to use cheap plastic or soft metals that have a shorter lifespan than other alternatives and therefore making the product less durable.

Prevention of repair

This a well known planned obsolescence used by for example Apple, where it’s hard to repair or change battery, where you need special tools to even unscrew the screws used in the devices making it even harder for customers to repair themselves.

When the products are made difficult to impossible to repair yourself, it is often cheaper to buy a new product than to pay a specialist to repair it.

Batteries is one of the most common pieces of electronics that are prevented to be repaired. While the design of phones for example can be thinner when the battery is placed in a way to be irreplaceable, making the phone itself stuck with an aging battery and therefor losing it’s quality while the rest of the phone is still fully functioning.

The lowered battery performance is often one of the main reasons people feel the need to renew to a new phone, since getting a new battery isn’t a choice, and in many cases if it is replaces the warranty of the product can be lost.

Perceived obsolescence

This is an obsolescence where consumers are made to think their product is no longer desirable or that it is old and out of fashion.

This is very common in fast fashion but also in the technology business, especially when in comes to mobile phones. Releasing new models once or more a year, with slightly better software or slightly different design quickly makes your new phone several seasons old.

Systemic obsolescence

This technique is to systematically make a product obsolete by altering systems or functions that won’t work with the older products.

Such as no longer being able to maintain or where the manufacturer stop supporting the systems.

Some examples:

New software updates that don’t work on older models or where old software programs don’t work on newer models as deliberate choice by the manufacturers.

Another example is where they remove their service to repair products of a certain age, and this is typically a problem with products that are designed not to be repaired by the consumer. Like with a built in battery for example.

However, luckily there are third parties who offer their service to repair most type of technology.

Programmed obsolescence

This is a very lucrative kind of obsolescence, where the products are programmed to stop functioning after a certain amount of uses. Such as x hours of use or x amount of printed papers on a printer.

Obsolescence by depletion

This example is where the products rely on secondary consumables.

One of the most common examples of this is the toners for printers that seem to come in an infinite amount of shapes. The manufacturers stop producing ink/toners for printer models after a certain amount of time, making it harder to find toners for your specific printer with time. Ending up creating a need to get an entirely new printer.

WHAT CAN WE DO TO COMBAT PLANNED OBSOLESCENCE?

France has recently taken strong measures against planned obsolescence, and businessmen will be liable to prison sentences and companies will be liable to fines of up to €300,000 if these kinds of practices are found to be performed.

  • Demand longer warranties for the products and spare parts guaranteed.
  • Recycle our electronic waste properly and demand manufacturers eliminate dangerous substances contained in these products.
  • Support those brands who are creating products that are made to last.
  • Don’t buy new. Go for second hand and vote with your dollars that you do not want to take part in this environmentally destructive business plan.

FOR MORE POSTS ABOUT THE ENVIRONMENTAL IMPACT OF ELECTRONICS:

E-WASTE


MORE ABOUT THE ENVIRONMENTAL IMPACT OF ELECTRONICS COMING SOON:

MINING FOR MINERALS

INTERNET IS BAD FOR THE ENVIRONMENT

MODERN SLAVERY IN THE ELECTRONICS INDURSTY

PLANNED OBSOLESCENCE


Sources:

https://www.economist.com/news/2009/03/23/planned-obsolescence

http://www.bbc.com/future/story/20160612-heres-the-truth-about-the-planned-obsolescence-of-tech

https://study.com/academy/lesson/what-is-planned-obsolescence-definition-examples.html

https://www.theguardian.com/sustainable-business/2015/mar/23/were-are-all-losers-to-gadget-industry-built-on-planned-obsolescence

https://www.activesustainability.com/environment/planned-obsolescence-the-serious-problem-of-electronic-waste/

https://lexiconsystems.wordpress.com/tag/systemic-obsolescence/ https://en.wikipedia.org/wiki/Planned_obsolescence


This post was written by our blogger Evelina Utterdahl. You can read more about her here

Santa Marta Landfill Gas Recovery

Gold Standard

We have now offset another 50,000 ton CO2eq in a Gold Standard certified project!

The project Santa Marta Landfill Gas Capture for Electricity Generation Project is a landfill gas to energy project. The projects involves the collection and utilization of landfill gas for generation of electricity.

Located in one of the most important landfills in the Santiago region of Chile, the project reduces greenhouse gas emissions by capturing, flaring and generating electricity from the methane gas (LFG) produced at the landfill. Methane is a powerful green house gas that is 28-36 more potent than CO2 over a 100 year lifespan.

The Santa Marta landfill spans over 700 acres and receives approximately 1.3 million metric tons of waste every year. The resulting LFG produces 28 MW of renewable energy into the regional grid.

This Gold Standard-certified project includes a plan to continuously support local communities through a nursery and day care in Lonquén, as well as investments in school infrastructure. This simultaneously creates new job opportunities for women staffing these facilities, and allows women working on the Santa Marta Landfill Gas Recovery Project to use the nursery while they are at work.

More information about this project in the Gold Standard registry (including verification and monitoring reports):
https://registry.goldstandard.org/projects/details/689

Invoice:
Invoice EMS-6009

Our retired credits:
https://registry.goldstandard.org/credit-blocks/details/47973

More pictures:







Hur vi använder klimatkompensation för att få folk att minska sina klimatavtryck och engagera sig mer för klimatet

Jag som klimataktivist inne hos en av de största bankerna i Sverige.

Mitt klimatengagemang började med att jag började klimatkompensera. Tre år har gått sen dess och nu har jag slutat flyga, gjort mig av med bilen, blivit vegan, skaffat solceller, gjort alla mina besparingar fossilfria och lämnat ett välbetalt jobb för att kunna ägna mig heltid åt att stoppa klimatförändringarna. Och dessutom börjat göra något som jag aldrig trott att jag skulle göra: demonstrera med plakat som på bilden ovan. För mig var klimatkompensation ett första steg in i ett rätt klimatradikalt liv. Det funkade precis som en vegetarisk måndag kan vara ett första steg mot en mycket mer klimatvänlig kost.

Här på GoClimateNeutral använder vi klimatkompensation precis på det sättet – för att få folk att ta ett första steg mot ett mer klimatvänligt liv. När våra användare väl tagit det första steget vill vi inspirera dem till att öka sitt klimatengagemang – precis som jag ökat mitt.

Hur fungerar det då? Jo, det finns rätt mycket beteendevetenskapliga studier på hur man kan påverka människors beteenden:

  • Det har visat sig att när människor tar ett litet steg i en riktning så är de mer benägna att fortsätta ta steg i den riktningen. Detta kallas foot-in-the-door technique. I en studie gick exempelvis 76% av de tillfrågade i en amerikansk förort med på att sätta upp en stor skylt i sin trädgård där det stor “kör sakta” om de tidigare blivit ombedda att sätta upp en liten lapp i sitt fönster, medans endast 17% gick med på den stora skylten om de inte hade blivit tillfrågade om den lilla skylten först. Det är rätt stor skillnad. Vi tror att detta även gäller människor som först blir tillfrågade om de vill klimatkompensera, det är ett första steg som sedan gör så att människor exempelvis är mer benägna att sluta flyga. Mer om beteendevetenskapen bakom detta kan man läsa här: https://www.psychologistworld.com/behavior/compliance/strategies/foot-in-door-technique
  • Vi använder oss av normer för att påverka våra beteenden. Genom att försöka visa att normen är att ta ansvar för sina utsläpp, sluta flyga och semestra lokalt i vår Facebook-kanal, på Instagram och via vårt nyhetsbrev – så gör fler det. Vi vill visa att GoClimateNeutrals medlemmar är del av ett stort nätverk, där det är norm att faktiskt engagera sig för klimatet. Att använda sig av en norm har visat sig vara ett effektivt sätt att påverka människors beteenden (se punkt 2 i rapporten): https://www.climatechangecommunication.org/wp-content/uploads/2016/03/2015-Improving-Public-Engagement-With-Climate-Change-Five-Best-Practice-Insights-from-Psychoogical-Science.pdf
  • Vi använder oss även av labeling – alla vi som klimatkompenserar via GoClimateNeutral får ett mejl varje månad där vi påminns om att vi är miljöhjältar. Det funkar på samma sätt som om man säger till barn att de är duktiga på fotboll ofta så kan det resultera i att de blir duktiga på fotboll. De tror att de är duktiga, vilket gör att de agerar som det och sen faktiskt blir duktiga. Det har visat sig att ett engagemang för klimatet också leder till andra konsumtionsval. Läs mer exempelvis här: https://www.researchgate.net/publication/48776655_Behaviour_and_Climate_Change_Consumer_Perceptions_of_Responsibility
  • Det går även att titta på studier om kognitiv dissonans som förklarar varför det är så bra att börja klimatkompensera jämfört med att inte göra något alls. När hjärnan går med på att klimatet är tillräckligt viktigt att betala pengar för, blir det svårare att göra sådant som man vet är dåligt. Både jag själv, Malena Ernman och flera av GoClimateNeutrals medlemmar har börjat klimatkompensera och sedan helt slutat tex flyga (se tex: https://twitter.com/cstarendal/status/965243556117012482 ). Mer om kognitiv dissonans: https://sv.wikipedia.org/wiki/Kognitiv_dissonans
  • Relaterat är även Ben Franklin-effekten intressant, gör man miljön en tjänst genom klimatkompensation så är man mer benägen att gilla miljön: https://en.wikipedia.org/wiki/Ben_Franklin_effect

Men fungerar det då? Ja! Den data vi har ger en tydlig indikation på att det funkar! 85% av våra medlemmar jobbar aktivt på att minska sitt avtryck och 0% – inte en endaste en av de 500 som svarade på vår undersökning – säger att de ökat sina utsläpp på grund av klimatkompensering hos oss. 

Datan bevisar visserligen inte kausalitet, att de som börjar klimatkompenserar hos oss sen börjar minska sina utsläpp, men den pekar på ett tydligt samband. Jag tror att kausalitet är trolig dock, just för att vi använder beteendevetenskapligt beprövade metoder för att påverka människor att minska sina utsläpp.

Men betyder det här att klimatkompensation alltid är bra? Nej, jag tror inte det. Skulle någon kommunicera att det går bra att flyga flyga hur mycket som helst om man bara klimatkompenserar så är det inte positivt för klimatet. Vi behöver nämligen sluta släppa ut växthusgaser omgående och samtidigt även finansiellt stötta så många klimatprojekt vi kan. Det är för sent att bara klimatkompensera och fortsätta släppa ut växthusgaser.

Att få koll på sitt klimatavtryck samt att klimatkompensera för det tror vi kan vara det mest effektiva verktyg vi har för att ändra våra beteenden och få människor att släppa ut mindre växthusgaser (i kombination med politiska beslut och styrmedel som är en kritisk faktor), men man får inte glömma att pengarna även gör klimatnytta. Vi behöver snabba på övergången till ett fossilfritt samhälle så mycket vi bara kan nu, och där kan relativt lite pengar göra stor klimatnytta – så länge klimatprojekten man stöttar håller hög kvalité.

Sugen på att börja göra en massa klimatnytta med oss? Registrera dig här på direkten: https://www.goclimateneutral.org/

E-WASTE

what is e-waste what happens to electronic waste

ELECTRONIC-WASTE

How often do you buy a new phone?

Do you get a new phone when your old one breaks, is beyond repair or just because you want to update to a more modern one?

What do you do with your old phone, laptop or other electronics when they no longer serve you purpose? Do they stay tucked in a drawer somewhere in the house, do you sell it, throw it away or recycle it?

Did you know that electronics contains valuable materials like gold, copper, silver and palladium? As well a lot of metals and materials that are harmful for people, animals and the environment?

Photo is a print screen of Evelina on her phone from the ZDF documentary No Plan B

E-WASTE

When electronic products come to the end of their life, they become waste. Electronic waste.

In 2016, around 45 millions tons of electronics were thrown away.

But what happens to the product once it’s discarded of, or preferably recycled? 

“E-Waste is a term used to cover items of all types of electrical and electronic equipment (EEE) and its parts that have been discarded by the owner as waste without the intention of re-use.”

WHERE DOES THE E-WASTE GO?

There’s a big chance it is shipped off to or dumped in Guiyu, China or Agbogbloshie, Ghana. Some people do run proper businesses recycling the e-waste that is shipped there according to agreements but in many cases, especially in Ghana a lot of the e-waste is illegally dumped there.

In the EU it is illegal to export e-waste to developing countries, and yet a lot of it does end up in these places anyways.

The way it is illegally imported is in disguise as used electronics (for second hand use) but the shipments are filled with or mixed with irreparable e-waste instead.

HOW IS THE WASTE HANDLED AND BY WHOM

In many places where e-waste ends up, it is poorly paid locals who disassemble the electronic waste, often in unsafe ways using toxic chemicals to separate the valuable components.

Many parts of the waste are also being burned, releasing heavy metals like lead, beryllium and cadmium which pollutes the soil, water and air.

While there are known health risks from dealing with lead and mercury, there has been little research on the effects on health and the environment with many of the other elements used in electronics.

But even when e-waste is recycled in safer conditions in countries like Australia, there’s still a high environmental cost from the industrial smelting.

WHAT CAN WE DO TO MAKE IT BETTER

The first step in making the life cycle of electronics safer and more sustainable, is to make sure the working electronics you have are being used by you or someone else, to make the need for new electronics smaller and to repair what can be fixed.

The second step is to recycle the electronics that are irreparable, and to make sure it is going to a certified e-recycling facility.

When recycled the components that normally takes mining to retrieve can be reused and therefor save resources and some pollution that comes with the mining.

The third step is to stop changing your electronics before they are beyond repair. The cost of electronics is a lot higher than the price you pay in money.


MORE POSTS ABOUT THE ENVIRONMENTAL IMPACT OF ELECTRONICS COMING SOON:

MINING FOR MINERALS

INTERNET IS BAD FOR THE ENVIRONMENT

MODERN SLAVERY IN THE ELECTRONICS INDURSTY

PLANNED OBSOLESCENCE


SOURCES:

https://info.mayermetals.com/blog/5-shocking-environmental-effects-of-e-waste

https://www.forbes.com/sites/vianneyvaute/2018/10/29/recycling-is-not-the-answer-to-the-e-waste-crisis/

https://en.wikipedia.org/wiki/Electronic_waste

https://www.eterra.com.ng/articles/impacts-e-waste-environment

collections.unu.edu/eserv/UNU:6349/PiP_Report.pdf


This post was written by our blogger Evelina Utterdahl. You can read more about her here

I WORE THE SAME DRESS FOR 31 DAYS STRAIGHT

i wore the same dress for a month

I came across “National Simplicity Day” which is all about simplifying your life, whether it’s decluttering your home or using your electronics less.

I saw this as a great opportunity to challenge my outlook on fashion.

I chose to wear one single dress for 30 days straight.

The dress is one of my favourite items – an organic dress from natural fibers that I got second hand from a clothing rental company that was selling off their old clothes to make space for new ones. So this dress has been pre-loved by many others before me.

Just imagine, not getting to or having to spend a single second for a month about what to wear!


30 days has passed, and I even wore the dress on day 31 because I wanted to.

But here’s my thoughts throughout and after this experience.

Oh but first. Yes, I washed the dress during this month. A few times. I have gotten this question so many times, so thought I’d put it here before getting started so you don’t have to read this thinking I walked around smelling bad for a month. Although it is worth mentioning that because the dress is made from natural fibers, airing it out worked perfectly fine the majority of the time.

You can read more on how to take better take care of your clothes so they last longer here:

HOW TO MAKE YOUR CLOTHES LAST LONGER

The Dress

WHY DID I DO THE CHALLENGE?

I personally quit fast fashion several years ago, moved to sustainable and ethical brands. But I realized after a while that it was still using virgin materials in most cases, and that’s when I decided to quit new fashion as well.

Second hand and upcycled clothing are very easy to find these days when you live in larger cities and through thrifting apps or websites.

So I started buying more clothing than ever before. Because it’s thrifted, so I can get as much as possible without any impact, right?

Well, not really true.

I realized I need to go back to my minimalist approach to fashion.


DAY 1

I noticed a change in my behaviour on the first evening. When it was time to go to bed, I hung the dress up instead of throwing it on the ground as I normally do. I felt I had gained a different kind of respect for the item, knowing how important it would be to me the following 29 days.


Things I’ve done in the dress

Worked

Travelled to Stockholm

Travelled to Läckö Castle

Gone on a date

Gone on a second date with the same person, wearing the same dress both times 

Been interviewed on Live TV

On live TV on the Norwegian show God Sommer Norge on TV2

CHALLENGES

I’m not gonna lie.

This wasn’t challenging for me at all.

I only experienced positive things during this month and I’d do it again.

As for weather conditions, I was lucky to not have a pretty stable weather throughout the month, but during colder days or evening I’d jump into a pair of stockings and put a turtleneck under the dress and if needed, a jacket on top.

I think that one of the things that made this challenge so easy was that I chose a garment that I already used a lot and knew that I loved and always felt good in. And that’s how I want all of my wardrobe to be like. Knowing that no matter what I put on, I feel great.

Having fewer items, but where all of them make me feel great when wearing.


WANT TO DO THE SAME CHALLENGE? HERE ARE MY TIPS

  • Choose an item you already wear often and that you always feel great wearing
  • Try to pick an item made from natural fibers

You can read more about natural and synthetic fibers here:

  • Since you’ll be washing the garment in the evening and let air dry during the night, try to opt for one that dries relatively fast
  • You can always mix up the look with the help of accessories and different hair- and makeup styles
  • Tell people about the challenge and why. Not only might it make you feel more comfortable seeing your coworkers or class mates every day wearing the same thing (chances are most people won’t even notice) but it also brings awareness to the cause
  • It doesn’t have to be a dress. It could be a pair of trousers, a blouse or other
  • Looser fit makes it less likely to get the item smelly from arm sweat (cause even with deodorant, it can happen)

For more posts about Fast Fashion check these out:

WHAT IS FAST FASHION?

PLASTIC CLOTHING – Pros, cons and how to deal with micro plastic pollution

CLOTHING: Which materials are the best and worst? – A sustainable fashion material guide

NOT BUYING NEW CLOTHES? Here’s what you can do instead

HOW TO SHOP SUSTAINABLY – When you are living a very busy life


This post was written by our blogger Evelina Utterdahl. You can read more about her here

Methane Digesters in Guizhou Province

Gold Standard

We have now offset another 30,000 ton CO2eq in a Gold Standard certified project!

The project has distributed and installed 18,870 biogas digesters for local households in China. In the digesters, pig manure is treated anaerobically in order to recover biogas. This biogas is then used as thermal energy to replace the coal for cooking and water heating.

The project leads to the reduction of coal consumption and consequently the reduction of carbon dioxide emission. Meanwhile, the recovery and utilization of biogas from biogas digester will reduce Methane emission that would otherwise have been emitted to the atmosphere. Methane is a powerful green house gas that is 28-36 more potent than CO2 over a 100 year lifespan.

The project covers 27 townships at Hezhang County, Guizhou Province of China. 

More information about this project in the Gold Standard registry (including verification and monitoring reports): https://registry.goldstandard.org/projects/details/449

Invoice: Invoice EMS-1441

Retired credits:
https://registry.goldstandard.org/credit-blocks/details/42264
https://registry.goldstandard.org/credit-blocks/details/42265
https://registry.goldstandard.org/credit-blocks/details/42266













 

HOW TO SHOP SUSTAINABLY – When you are living a very busy life

To live a more sustainable and environmentally friendly life, we first need to educate ourselves on what changes we can make and which of our habits are the worst from an environmental perspective. But a lot of people don’t have the time to spend hours researching these things and need short, fast and easy guides on how to make better choices. Parents especially have less time to change to better habits that will be part of making the future for their children better.

So here is a guide on how you can shop what you need more sustainably.


Second Hand shopping online

Location: Not only does online thrifting allow more people to shop sustainably due to lack of time, but also bringing the option to those who do not have physical second hand-stores close to where they live.

Please do keep in mind to try to shop from within your own country, or as close to you as possible to keep the emissions for transportation down.

Search engine: A lot of the apps and websites where you can buy pre-loved items make it easier to find specific things you’re looking for, compared to wandering around in the physical stores trying to find x, y, z. Through the search option, you can search for specific brands, items and sizes. Especially the part of being able to search for sizes makes it easier and more inclusive for people with larger sizes, as most of what is sold in vintage and thrift shops are sizes S-L.

Notification options: If you can’t find what you’re looking for, you can in some apps and websites choose to get notifications if an item is added that match your search word. This saves you time so that you don’t have to check for it every single day, but can rely on the notification to let you know.

Follow people with similar taste, size and hobbies: In some apps, like TISE and DEPOP, you can follow specific people making items put out for sale by those people being displayed for you. That way you can create almost like an app that shows you the items of your interests, size and style.


Sustainable and ethical stores

While shopping for items that are already on this earth, to lessen the need fo using new resources, buying pre-owned or upcycled items is not for everyone. Perhaps you are looking for a specific kind of item and you just can’t find it on any of the online thrifting options.

There are stores who’ve made it easy for you to save you time from researching for all brands who use sustainably sourced materials and who used ethical practices for their workers. These stores, which you can find both online and in some cities, have done all of that work for you as they only stock items from brands who make the cut.

As there are many readers here from Sweden, I’ll mention a couple of these physical store options for you here. That way you can try the clothes on before purchasing. These all do have online shops as well for those who do not live in any of those cities.

Stockholm has Ecosphere and Adisgladis for example, and in Gothenburg you have Thrive.

How to find ethical and sustainable brands

  1. You can go to some of these stores who sell only from ethical and sustainable brands, look at their list of what brands they are selling and go onto the websites of those specific brands and see all of their items, as the retailers with many brand only chose a few of the clothings from each brand.
  2. Check out the website and app GOOD ON YOU where they amongst other things, research on different brands and rate them on 3 points – Environmental Impact, Labour Conditions and Animal Welfare. For brands that have been rated badly, they often offer “Good Swap” by showing brands with similar style of clothing but by brands who’ve been rated good.
  3. Follow ethical fashion-gurus on social media. They often mention brands that are good, and call out Greenwashing when deserved. Some people I recommend following for ethical fashion is:

Aja Barber: InstagramPatreon

Verena Erin/My Green Closet: InstagramYoutube

Kristen Leo: InstagramYoutube

Venetia Falconer: Instagram Youtube


For more posts about Fast Fashion check these out:

WHAT IS FAST FASHION?

PLASTIC CLOTHING – Pros, cons and how to deal with micro plastic pollution

CLOTHING: Which materials are the best and worst? – A sustainable fashion material guide

NOT BUYING NEW CLOTHES? Here’s what you can do instead

HOW TO MAKE YOUR CLOTHES LAST LONGER


This post was written by our blogger Evelina Utterdahl. You can read more about her here