Hur drivs GoClimate rent organisationsmässigt?

Vi har startat det här initiativet med enda mål att försöka stoppa klimatförändringarna. Vi har lagt ner 1000-tals timmar helt utan ersättning på att bygga och driva projektet framåt.

Idag är vi ett svenskt företag och inte en ideell förening eller stiftelse. Vi kallar oss ett socialt företag – som bara vill bidra till att försöka stoppa klimatförändringarna. Tyvärr finns inte definitionen “socialt företag” hos svenska bolagsverket, utan det man har att välja på (lite förenklat) är aktiebolag, stiftelse och ideell förening.

Varje organisationsform har för- och nackdelar. Vi har valt ett aktiebolag för att vi tror att det kan bidra till att vi kan göra så mycket klimatnytta som möjligt.

Fördelarna med att vara ett företag är att:
1. Vi kan se till att bolaget fortsätter jobba för maximal klimatnytta. Vi blir exempelvis överösta av kommentarer på facebook av mycket ambitiösa klimatförnekare som vi inte tror skulle tveka att försöka sabotera vår verksamhet om vi exempelvis var en ideell förening.

2. Vi kan vara väldigt effektiva med vår tid och med pengar. Vi behöver inte lägga tid och pengar på en process kring stämmor, medlemshantering och att bemöta motioner och förslag från medlemmar – som vi vet kan ha mycket tid över och förtjänar att bemötas med mycket tid tillbaka. När vi startade GoClimate.org var vi tre personer som alla hade heltidsjobb och familj och barn vid sidan av, och då är varje timme viktig. Ett företag ger oss möjligheten att vara extremt effektiva i den bemärkelsen.

3. Vi har möjlighet att ta in pengar i bolaget om det skulle göra så att vi kan göra ännu större klimatnytta. Spotify hade inte byggts utan kapital. Facebook hade aldrig blivit av utan kapital. Instagram hade aldrig blivit av utan kapital. Skulle vi exempelvis vilja ta in 10 miljoner för att informera världen om vår tjänst och att klimatkrisen är akut – så kan vi göra det. Vill vi säga upp oss från våra jobb och jobba heltid med projektet så kan vi göra det.  Vi tror helt enkelt att pengar är ett verktyg som kan bidra till att göra mycket klimatnytta – direkt eller indirekt. Nackdelen med att ta in pengar är att vi skulle behöva betala ut någon slags vinst till de som bidragit med sina pengar – för att behålla en långsiktig ägarbild. Men vi tror att det är ett pris som kan vara värt det 10 ggr om – om vi hittar effektiva sätt att använda pengarna. Om vi skulle ta in pengar så skulle vi vilja behålla kontrollen i bolaget och skulle förmodligen göra det genom att dela upp aktierna i röstberättigade och icke-röstberättigade aktier – allt för att se till att vi kan fortsätta göra så mycket klimatnytta som möjligt.

Vi är idag 100% transparenta med vår ekonomi i bolaget, så skulle vi någon gång ta in pengar eller dela ut vinst så kommer vi informera om det och du kommer enkelt kunna se det i vår bokföring.

Nackdelarna med att inte vara en ideell förening eller stiftelse är att vi inte kan ha ett 90-konto till exempel – vi skulle väldigt gärna vilja ha det, men Svensk insamlingskontroll som står bakom 90-konton stödjer inte vår typ av organisation ännu. Vi kikar istället på andra certifieringar så som b-corp ( https://bcorporation.net/ ) men har inte ansökt ännu.

Tycker du vi tänker fel? Skriv gärna en kommentar!

Let us fight climate change together!

Subscribe to balance your carbon footprint.

CategoriesGoClimate, Q&A

2 Replies to “Hur drivs GoClimate rent organisationsmässigt?”

  1. Hej. Har just neutraliserat familjens utsläpp genom er – tack för den möjligheten. Jag är inte så påläst om klimatkompensation (mer än att jag har läst på er blogg) men har två frågor:
    * hur beräknar ni (eller era projekt) besparad koldioxid över tid? En investering i ett projekt leder ju till att exempelvis ett vindkraftverk byggs, och det kommer säkert stå i flera decennier. Hur lång horisont tittar ni på för att säga att vi har besparat en viss mängd CO2?
    * Många reagerar nog som jag att det är så billigt. Vi vet alla att klimatkompensation inte löser allt, över tid måste koldioxiden ner i marken! Men hur skapar detta? Det kostar c:a 900 kronor per svensk och år, vilket faktiskt inte är mer än 1% av statens utgifter under ett år, (eller 0.2% av BNP), och 25% av hela vårt bistånd. Så det skulle vara hyfsat lätt för staten att bara kompensera för alla. Men har ni någon känsla av hur mycket projekt det finns att göda? Blir det snabbt brist på projekt? Och Sverige är litet, om hela västvärlden började göra detta?

    1. Hej Jakob!
      Kul, tack för att du är med och försöker stoppa klimatförändringarna!
      Bra frågor.
      – När det gäller första frågan så lutar vi oss mot FN och Gold Standard, som bestämmer hur lång kredit-tid som projekten ska ha. Kredit-tiden är hur länge som projekten beräknas förhindra koldioxid från att komma ut i atmosfären. Vanligtvis är tiden runt 10 år, men efter det kommer de allra flesta av projekten fortsätta stå kvar och generera massor med klimatnytta, men inte kunna “köpas” av oss och kanske inte vara additionella alltså.
      – Vi vet inte hur bra det skalar. Läser man Gold Standards Market Report så har Gold Standard-projekten nu skalat upp till 99 miljoner ton CO2 2017 (https://www.goldstandard.org/sites/default/files/documents/market_report_2017_190318.pdf), men om efterfrågan ökar och utbudet av klimatprojekt inte hinner med så kommer priset öka. Samtidigt kan ju teknikutveckling göra så att priset minskar. Vi hoppas ta reda på det här inom kort 🙂

Leave a Reply

Your email address will not be published. Required fields are marked *