Kommentarer till DNs granskning av klimatkompensation

Just nu skriver DN en rad granskande artiklar om klimatkompensation. Vi tycker det är superbra. Begreppet klimatkompensation är ett samlingsnamn innehållandes många system, med både bra och dåliga projekt, från seriösa och mindre seriösa aktörer. DNs granskning sätter fingret på viktiga frågor som vi hoppas höjer nivån i marknaden ännu mer framöver och samtidigt bidrar till en viktigt diskussion om att vi behöver genomföra stora utsläppsminskningar även lokalt i Sverige. Att vi inte kan skjuta det på framtiden och att krafttag behöver göras nu.

Vi tror att klimatkompensation just nu är ett av de bästa existerande verktygen vi har för att ställa om till en fossilfri värld. Men, systemet för klimatkompensation är inte perfekt. Det är fortfarande en marknad under utveckling, där nya lärdomar dras från varje projekt – projekt som har väldigt olika förutsättningar. CDM-projekt som DN-artikeln behandlar fick mycket kritik initialt bland annat för att projekt i vissa fall skedde på lokalbefolkningens bekostnad. Det finns även studier som tyder på att dessa projekt hade blivit av även utan pengar från klimatkompensation. Detta resulterade i att kraven för CDM-projekt skärptes 2012 och att en ny certifiering togs fram, Gold Standard, med höjda krav på sociala frågor kring projektet och vilka typer av projekt som får certifieras.

Vi stöttar endast projekt som är certifierade av Gold Standard. Den icke-vinstdrivande stiftelsen Gold Standard Foundation startades av ett 80-tal miljöorganisationer, bland annat Världsnaturfonden, för att just höja ribban för klimatprojekt. Vår uppfattning är att de projekt vi stöttar med stor sannolikhet är additionella. Vi har skrivit mer om varför vi tror det här.

GoClimateNeutral har ett enda mål – att stoppa klimatförändringarna. Vi diskuterar och utvärderar kontinuerligt hur vi gör det på bästa sätt, med de verktyg och den kunskap vi har just nu. Dessutom träffar vi regelbundet forskare, aktörer i branschen samt människor från miljö- och klimatrörelsen. Vi är på inget sätt bundna till att finansiera vissa typer av klimatprojekt, om vi hittar något som är bättre och ger mer klimatnytta så kommer vi byta till det.

Det vi är helt säkra på är att vi måste göra något. Och mycket. Status i världen just nu är att 87,1 % av världens energi kommer från fossila bränslen samtidigt som efterfrågan på energi ökar. Vi har redan nått 1,2 graders uppvärmning, världens utsläpp behöver peaka nästa år, 2020, och därefter minska, men trenden är den motsatta. Om lite drygt åtta år har vi nått 1,5 graders uppvärmning om vi fortsätter med de utsläppsnivåer vi har idag och länder som Indien och Kina planerar att fortsätta bygga kolkraftverk i stor skala.

Summerat gör vi följande för att säkerställa att det vi gör bidrar till så mycket klimatnytta som möjligt

  • vi utvärderar kontinuerligt om vi gör rätt saker och stöttar rätt typ av klimatprojekt
  • vi pratar med kunniga människor och håller oss uppdaterade
  • vi stöttar flera olika projekt för att sprida riskerna om något projekt skulle visa sig inte vara exempelvis additionellt
  • vi dubblar beräkningarna vi gör och därmed summan vi stöttar klimatprojekt med för att vara på säkra sidan. Hälften av alla klimatprojekt vi stöttat kan alltså visa sig inte vara additionella, och ändå skulle klimatkompensationen gjort lika stor beräknad nytta som de beräknade utsläppen.
  • vi utvecklar verktyg för att utbilda och underlätta utsläppsminskningar på individnivå (hur vi använder klimatkompensation för att minska människors klimatavtryck kan du läsa om här)

Tycker du att vi borde ändra vilka klimatprojekt vi stöttar eller har du andra synpunkter på vad vi borde göra? Hör gärna av dig!

Är de klimatprojekt vi stöttar additionella?

Ja, de klimatprojekt vi stöttar är med stor sannolikhet additionella. Men, additionalitet är ett komplicerat begrepp och aldrig helt svart eller vitt.

Vad är additionalitet?

Additionalitet är det viktigaste kriteriet för ett klimatprojekt och svarar på frågan om klimatprojektet skulle blivit av även utan pengar från klimatkompensation. Om bedömningen görs att klimatprojektet skulle byggas utan finansiellt stöd från klimatkompensation – så passerar projektet inte additionalitetskravet och blir inte ett certifierat klimatprojekt.

Tanken med den typen av klimatprojekt som vi stöttar är att putta över så många klimatprojekt som möjligt från att inte vara lönsamma och inte byggas, till att bli lönsamma, byggas och göra massor mer klimatnytta.

Det finns många andra sätt att göra klimatnytta med pengar, som exempelvis det svenska solcellsstödet. Där ger svenska staten pengar till alla som sätter upp solceller i Sverige – oavsett additionalitet, det vill säga oavsett om de skulle satt upp solcellerna ändå. Massor av klimatnytta blir av och det är bra. Fördelen med ett additionalitetskrav för klimatprojekt är att det finansiella stödet man ger blir mycket mer träffsäkert och effektivt – bara de klimatprojekt som annars inte skulle blivit av blir nu av.

Lite bakgrund

Det finns många olika typer av certifieringar och klimatprojekt. De projekt vi stöttar är Gold Standard-certifierade och Gold Standard har de högsta additionalitetskraven som vi känner till för klimatprojekt.

Gold Standard startades för att det som fanns då – FN-initierade systemet CDM – inte höll måttet. CDM startade igång en helt ny marknad, och hade många fel och brister, både när det gäller additionalitetskravet och i sociala frågor runt omkring projekten.

Den icke-vinstdrivande stiftelsen Gold Standard Foundation startades av ett 80-tal miljöorganisationer, bland annat Världsnaturfonden, för att just höja ribban för klimatprojekt. Analysen man gjorde var att tanken om klimatkompensation i sig är sund och att det fanns ett enormt behov av klimatfinansiering i världen, men att projekten som fanns då inte höll måttet.

Studier om additionalitet

Det finns inga studier som vi känner till på Gold Standard-certifierade projekts additionalitet. Det finns däremot studier på dess föregångare FN-standarden CDMs additionalitet. Det som gör de studierna intressanta även för Gold Standard-certifierade projekt är att problemet man försöker lösa och metodiken man använder i grunden är samma som för CDM-projekt. Flera Gold Standard-certifierade projekt är även CDM i grunden.

En studie som är särskilt kritisk till CDM-projektens additionalitet har skrivits av Öko-institutet i Tyskland. Det är även den studien som refereras till i DNs senaste granskning av klimatkompensation. Studien kom ut 2016 men granskar projekt registrerade i CDM-katalogen 1 januari 2014. Många av de projekten som granskas är gamla och startades innan CDM-systemets krav skärpts till 2012. Studien kommer fram till den något deppiga slutsatsen att endast 7% av alla klimatkrediter som fanns då inom CDM-systemet hade hög sannolikhet att vara additionella.

Vi tycker inte att studien kan användas för att bedöma om CDM-marknaden fungerar eller inte. Öko-institutet undersökning om projekten är additionella gjordes nämligen utifrån dagens situation och inte utifrån när projekten fick sitt godkännande. För att projektägare ska våga satsa på nya projekt så måste de ha en garanti att de får krediter så länge de gör klimatnytta, och det testet behöver göras innan projektet drar igång. Det blir alltså inte rättvisande att bedöma om klimatprojekt är additionella i efterhand. Den bedömningen behöver göras innan projektet startas och utgå från de förutsättningar som finns då och i nära tid. Annars skulle inga aktörer våga utveckla klimatprojekt då det finansiella stödet som klimatkrediterna från klimatkompensation ger skulle kunna dras tillbaka när som helst. De banker som används för att få lån till klimatprojekten skulle inte våga bistå med den finansiering som behövs eftersom säkerheten för lånet skulle vara osäker.

Det sagt, så är även dessa studier relevanta, framförallt för att se hur projekten och marknaden som projekten befinner sig i utvecklats och hur man kan förbättra additionalitetstesten framåt. Öko-institutet föreslår flera ändringar i CDM-systemet, som förhoppningsvis tas hänsyn till när CDM-systemet kommer göras om 2020 och framåt.

Men, studien svarar alltså på frågan om hur många projekt som skulle vara additionella idag, inte om de var det när projekten testades för additionalitet.

Det finns även en del annan kritik mot just den här studien, något man kan läsa mer om här.

Oavsett detta, så är inte heller studien relevant för de Gold Standard-projekt som vi stöttar. Kraven på Gold Standard-certifierade projekt är högre – bara vissa typer av klimatprojekt får bli Gold Standard-certifierade. Sen är även prislappen högre – och därmed hur mycket pengar som tillförs till projekten – det senare avgörande i den typen av additionalitetstest som gjorts av Öko-institutets studie. Det är svårt att säga exakt hur mycket prislappen är olika mellan certifieringarna då priser inte registreras eller är offentliga, men säkert är att Gold Standard-certifiering innebär att klimatprojekten tillförs betydligt mer pengar än CDM-projekt per ton CO2e.

Gold Standards extra krav på projekten

Så hur är Gold Standard bättre än CDM när det gäller additionalitet? Gold Standard använder samma procedurella tillvägagångssätt för additionalitet som CDM, men med ytterligare krav på projekten för att säkerställa att pengarna gör maximal klimatnytta:

  • Krav på att projekten ska visa “Ongoing Financial Need” varje gång projektet förnyas
  • Exkluderar projekttyper som inte är kompatibla med 1,5-gradersmålet (“Gold Standard does not support Project types associated with geo-engineering or energy generated from fossil fuel or nuclear, fossil fuel switch, or any project that supports, enhances or prolongs such energy generation”)

Gold Standard uppdaterar kontinuerligt kraven på klimatprojekten för att pengarna i systemet ska gå till där de gör mest klimatnytta.

En ung marknad

Marknaden är ung och många fel har gjorts, speciellt när CDM-systemet var nytt. Precis som systemet för utsläppsrätter i Europa, EU ETS, så fungerade inte marknaden speciellt bra i början. Men det håller på att bli bättre precis som för EU ETS som nu har mycket bättre förutsättningar för att bidra till klimatnytta och minskade utsläpp. Kraven för CDM-projekt skärptes bland annat år 2012 och sätt att tidigare testa additionalitet – med hjälp av det som kallas barrier analysis – anses vad vi kan bedöma med rätta inte längre rimlig och har därför tagits bort.

Ett enormt behov av klimatprojekt

I världen idag finns ett enormt behov av finansiering för att ställa om till en fossilfri och mindre energiberoende värld. Tyvärr utvecklas utbudet av exempelvis förnybar energi inte alls i den utsträckning som behövs. Fossila bränslen fortsätter växa, och globalt kommer fortfarande 87.1% av världens energi från fossila bränslen enligt DN.

Så länge vi fortsätter bränna fossila bränslen och ökar vår energianvändning finns behov av omedelbara åtgärder. Där är klimatfinansiering av klimatprojekt, och så kallad klimatkompensation, en av befintliga verktyg.

Våra strategier för att säkra additionalitet

Även om vi bedömer att de projekt vi stöttar är additionella så har vi två strategier för att med så stor sannolikhet som möjligt säkerställa att man kan kalla sig klimatneutral genom vår tjänst.

  • Vi dubblar klimatavtrycket, och stöttar alltså klimatprojekten med dubbelt så mycket som ens egna beräknade avtryck
  • Vi sprider riskerna i många olika projekt och har på så sätt skapat en riskspridd klimatportfölj. Genom att välja många olika projekt så sprids risken, om ett projekt i framtiden skulle visa sig ha en tveksam additionalitet så har vi även stöttat många andra projekt.
  • Vi väljer de projekttyper som vi tror har störst sannolikhet att vara additionella

Behovet av en stor efterfrågan

Sättet som marknaden fungerar bygger på att det är många som efterfrågar klimatnytta och kan tänka sig att betala för klimatnytta. Idag är vi 3500 medlemmar och det är klart att det är svårt att visa att vi ensamt puttar marknaden framåt och gör så att många fler klimatprojekt blir av. Precis som att om 3500 personer slutade flyga runt om i världen så skulle det inte ha en påvisbar effekt på flygmarknaden. Skulle däremot 10 % av bara Sveriges befolkning stötta klimatprojekt, så skulle det innebära att ca 60 miljoner kronor varje månad går till klimatprojekt. Resultatet skulle bli en enorm skjuts i marknaden och massor av nya klimatprojekt skulle skapas. Det är inte orimligt att tänka att vi med endast 10 % av Sveriges befolkning anslutna skulle kunna stänga mindre kolkraftverk på löpande band, och därmed bidra enormt mycket till att stoppa klimatförändringarna.

Slutsats

Det här är lite komplicerat och det är precis därför vi startade GoClimateNeutral. Marknaden är framtagen för länder och man kan inte förvänta sig att alla konsumenter ska ha tid att sätta sig in i exakt hur marknaden fungerar. Vår förhoppning är att vi kan göra det på ett bra sätt. Vår bedömning är att de klimatprojekt vi stöttar är additionella, dvs var additionella när beslutet togs, vilket är det enda som rimligtvis borde räknas.

Om du har någon synpunkt eller idé på hur vi kan bli bättre, hör gärna av dig!

Klimatkompensation som avlatsbrev är en myt

Jag läste bloggen thefutures inlägg med slutsatsen att klimatkompensation är ett avlatsbrev, och kände att jag kanske behöver lägga några minuter på att förklara varför jag tror det är helt fel slutsats.

Först och främst, mycket i inlägget har jag inte några invändningar mot alls. Grundläggande beskrivning om atmosfären och klimatförändringarna är bra, hur akut läget är håller jag verkligen med om, det det enorma behovet av reella utsläppsminskningar likaså. Samt tveksamheterna kring en framtida nytta av trädplantering relativt utsläpp som sker nu. Jag tänker inte heller i den här kommentaren försvara dåliga klimatprojekt, dåliga certifieringar, trädplantering som kompensation eller företag som kommunicerar tveksamt kring klimatkompensation.

Det jag har invändningar mot är att slutsatsen i blogginlägget inte är underbyggt av data utan – som jag tolkar det – istället utgår ifrån lite magkänsla.

För all data jag känner till – och även många beteendevetenskapliga studier – tyder på att klimatkompensation får motsatt effekt än vad blogginläggets resonerar sig fram till. Och när man tänker efter kring vilka som frivilligt klimatkompenserar – rimligtvis de som är insatta och väldigt medvetna om hur akut läget är – och beteendevetenskapen kring det, så tycker jag dessutom att den motsatta slutsatsen är mer logisk: klimatkompensation använt rätt leder till mer reella utsläppsminskningar än att inte kompensera alls. Det är således inte ett avlatsbrev utan kanske precis tvärtom, kanske det bästa verktyget vi har för att få till reella utsläppsminskningar – både hos individen som klimatkompenserar och i klimatprojektet man stöttar (om det är ett bra projekt).

Datan jag refererar till gäller både företag och privatpersoner som klimatkompenserar och kan hittas här:

  1. “The typical offset buyer directly slashed almost 17% of their scope 1 emissions while the typical non-offset buyer reduced scope 1 emissions by less than 5%.” – http://moderncms.ecosystemmarketplace.com/repository/moderncms_documents/buyers_report_-_032015.pdf
  2. “Över 85% av undersökningens svarspersoner som klimatkompenserar genom GoClimateNeutral jobbar aktivt med att sänka sitt klimatavtryck.” https://www.goclimateneutral.org/blog/500-personer-delade-sina-tankar-om-klimatkompensering-och-goclimateneutral/
  3. ”Den seglivade myten om att klimatkompensation mest skulle vara ett sätt att köpa sig fri stämmer alltså inte.” https://zeromission.se/nyheter/pressrummet/#/publication/5d6fb93b59c6300004b164b7/59e60974c5e6500e0000fba5?&sh=false

Datan ovan ska inte ses som bevis för att klimatkompensation alltid är bra, och sambandet med utsläppsminskningar är inte heller bevisat kausalt i undersökningarna, men det ger ändå en tydlig indikation som är svår att bortse från, de som klimatkompenserar bidrar med mer reella minskningar än de som inte klimatkompenserar. Jag skulle dock gissa att kausalitet är trolig bland GoClimateNeutrals användare i alla fall, eftersom vi även använder beprövade metoder för att påverka människor att minska sina utsläpp också.

Jag har även skrivit mer om beteendevetenskapen som kan förklara varför klimatkompensation använt rätt leder till reella utsläppsminskningar här: https://www.goclimateneutral.org/blog/hur-vi-anvander-klimatkompensation-for-att-fa-folk-att-minska-sina-klimatavtryck-och-engagera-sig-mer-for-klimatet/

De företag och privatpersoner som klimatkompenserar är alltså de som minskar sina reella utsläpp mest.

Klimatkompensation leder till beteendeförändring

Dessutom får man inte glömma att pengar rätt använt kan göra stor mätbar och verifierad klimatnytta i omställningen mot en fossilfri värld! Trots att det finns dåliga projekt, projekttyper och standarder, så finns det även väldigt många bra klimatprojekt som gör reella verifierade utsläppsminskningar, något som blogginlägget – lite onyanserat kan jag tycka – inte nämner. Och det finns ett enormt behov av klimatfinansiering i världen idag om vi ska klara det här!

Utöver ovan så har många av klimatprojekten oerhört starka sekundäreffekter också. Ett exempel är vindkraft, som bland annat på grund av all klimatkompensation som investerats gjort att vindkraft utvecklats, skalats upp och därmed kraftigt minskat i pris. Och en konsekvens av det är nu att bland annat svenska vindkraftskapaciteten kommer fördubblas till 2022, och att därmed med lite tur Polen kanske faktiskt skulle kunna gå med på att lägga ner sina kolkraftverk i närmare framtid än utan all vindkraft. Fantastiskt. Tack klimatkompensation!

Så, att utrycka sig så tvärsäkert som författaren gör i inlägget när all data jag känner till, många beteendevetenskapliga studier och ett minst lika logiskt resonemang talar för motsatsen tycker jag är onyanserat och vilseledande.

Tänker jag fel? Jag ändrar mig gärna om något ovan inte stämmer. Jag är inte ute efter att vinna någon argumentation, jag vill verkligen bara försöka förstå det här.

Som en sidonotering, så har jag funderat på något som kan påverka våra olika slutsatser, där vi kanske har olika utgångspunkt. Och det är hur sannolikt vi tror det är att världen som den ser ut idag – med politiska läget i USA, Ryssland, Kina, Brasilien och även när man ser reaktioner i Sverige när bensinpriser riskeras höjas – bara ska ta sitt förnuft till fånga och sluta bränna fossila bränslen. Hur mycket vi än skulle vilja det, är det verkligen en sannolik väg framåt? Jag tror vi behöver vara pragmatiska när vi letar och testar lösningar, vi har inte tid att vänta på den perfekta lösningen.

Är du en sån som fattar att klimatkompensation inte är ett sätt att köpa sig fri och vill du dessutom vara med att stötta omställningen till en fossilfri värld (samtidigt som du minskar dina utsläpp alltså)? Join us!

Hur vi använder klimatkompensation för att få folk att minska sina klimatavtryck och engagera sig mer för klimatet

Jag som klimataktivist inne hos en av de största bankerna i Sverige.

Mitt klimatengagemang började med att jag började klimatkompensera. Tre år har gått sen dess och nu har jag slutat flyga, gjort mig av med bilen, blivit vegan, skaffat solceller, gjort alla mina besparingar fossilfria och lämnat ett välbetalt jobb för att kunna ägna mig heltid åt att stoppa klimatförändringarna. Och dessutom börjat göra något som jag aldrig trott att jag skulle göra: demonstrera med plakat som på bilden ovan. För mig var klimatkompensation ett första steg in i ett rätt klimatradikalt liv. Det funkade precis som en vegetarisk måndag kan vara ett första steg mot en mycket mer klimatvänlig kost.

Här på GoClimateNeutral använder vi klimatkompensation precis på det sättet – för att få folk att ta ett första steg mot ett mer klimatvänligt liv. När våra användare väl tagit det första steget vill vi inspirera dem till att öka sitt klimatengagemang – precis som jag ökat mitt.

Hur fungerar det då? Jo, det finns rätt mycket beteendevetenskapliga studier på hur man kan påverka människors beteenden:

  • Det har visat sig att när människor tar ett litet steg i en riktning så är de mer benägna att fortsätta ta steg i den riktningen. Detta kallas foot-in-the-door technique. I en studie gick exempelvis 76% av de tillfrågade i en amerikansk förort med på att sätta upp en stor skylt i sin trädgård där det stor “kör sakta” om de tidigare blivit ombedda att sätta upp en liten lapp i sitt fönster, medans endast 17% gick med på den stora skylten om de inte hade blivit tillfrågade om den lilla skylten först. Det är rätt stor skillnad. Vi tror att detta även gäller människor som först blir tillfrågade om de vill klimatkompensera, det är ett första steg som sedan gör så att människor exempelvis är mer benägna att sluta flyga. Mer om beteendevetenskapen bakom detta kan man läsa här: https://www.psychologistworld.com/behavior/compliance/strategies/foot-in-door-technique
  • Vi använder oss av normer för att påverka våra beteenden. Genom att försöka visa att normen är att ta ansvar för sina utsläpp, sluta flyga och semestra lokalt i vår Facebook-kanal, på Instagram och via vårt nyhetsbrev – så gör fler det. Vi vill visa att GoClimateNeutrals medlemmar är del av ett stort nätverk, där det är norm att faktiskt engagera sig för klimatet. Att använda sig av en norm har visat sig vara ett effektivt sätt att påverka människors beteenden (se punkt 2 i rapporten): https://www.climatechangecommunication.org/wp-content/uploads/2016/03/2015-Improving-Public-Engagement-With-Climate-Change-Five-Best-Practice-Insights-from-Psychoogical-Science.pdf
  • Vi använder oss även av labeling – alla vi som klimatkompenserar via GoClimateNeutral får ett mejl varje månad där vi påminns om att vi är miljöhjältar. Det funkar på samma sätt som om man säger till barn att de är duktiga på fotboll ofta så kan det resultera i att de blir duktiga på fotboll. De tror att de är duktiga, vilket gör att de agerar som det och sen faktiskt blir duktiga. Det har visat sig att ett engagemang för klimatet också leder till andra konsumtionsval. Läs mer exempelvis här: https://www.researchgate.net/publication/48776655_Behaviour_and_Climate_Change_Consumer_Perceptions_of_Responsibility
  • Det går även att titta på studier om kognitiv dissonans som förklarar varför det är så bra att börja klimatkompensera jämfört med att inte göra något alls. När hjärnan går med på att klimatet är tillräckligt viktigt att betala pengar för, blir det svårare att göra sådant som man vet är dåligt. Både jag själv, Malena Ernman och flera av GoClimateNeutrals medlemmar har börjat klimatkompensera och sedan helt slutat tex flyga (se tex: https://twitter.com/cstarendal/status/965243556117012482 ). Mer om kognitiv dissonans: https://sv.wikipedia.org/wiki/Kognitiv_dissonans
  • Relaterat är även Ben Franklin-effekten intressant, gör man miljön en tjänst genom klimatkompensation så är man mer benägen att gilla miljön: https://en.wikipedia.org/wiki/Ben_Franklin_effect

Men fungerar det då? Ja! Den data vi har ger en tydlig indikation på att det funkar! 85% av våra medlemmar jobbar aktivt på att minska sitt avtryck och 0% – inte en endaste en av de 500 som svarade på vår undersökning – säger att de ökat sina utsläpp på grund av klimatkompensering hos oss. 

Datan bevisar visserligen inte kausalitet, att de som börjar klimatkompenserar hos oss sen börjar minska sina utsläpp, men den pekar på ett tydligt samband. Jag tror att kausalitet är trolig dock, just för att vi använder beteendevetenskapligt beprövade metoder för att påverka människor att minska sina utsläpp.

Men betyder det här att klimatkompensation alltid är bra? Nej, jag tror inte det. Skulle någon kommunicera att det går bra att flyga flyga hur mycket som helst om man bara klimatkompenserar så är det inte positivt för klimatet. Vi behöver nämligen sluta släppa ut växthusgaser omgående och samtidigt även finansiellt stötta så många klimatprojekt vi kan. Det är för sent att bara klimatkompensera och fortsätta släppa ut växthusgaser.

Att få koll på sitt klimatavtryck samt att klimatkompensera för det tror vi kan vara det mest effektiva verktyg vi har för att ändra våra beteenden och få människor att släppa ut mindre växthusgaser (i kombination med politiska beslut och styrmedel som är en kritisk faktor), men man får inte glömma att pengarna även gör klimatnytta. Vi behöver snabba på övergången till ett fossilfritt samhälle så mycket vi bara kan nu, och där kan relativt lite pengar göra stor klimatnytta – så länge klimatprojekten man stöttar håller hög kvalité.

Sugen på att börja göra en massa klimatnytta med oss? Registrera dig här på direkten: https://www.goclimateneutral.org/

I WORE THE SAME DRESS FOR 31 DAYS STRAIGHT

i wore the same dress for a month

I came across “National Simplicity Day” which is all about simplifying your life, whether it’s decluttering your home or using your electronics less.

I saw this as a great opportunity to challenge my outlook on fashion.

I chose to wear one single dress for 30 days straight.

The dress is one of my favourite items – an organic dress from natural fibers that I got second hand from a clothing rental company that was selling off their old clothes to make space for new ones. So this dress has been pre-loved by many others before me.

Just imagine, not getting to or having to spend a single second for a month about what to wear!


30 days has passed, and I even wore the dress on day 31 because I wanted to.

But here’s my thoughts throughout and after this experience.

Oh but first. Yes, I washed the dress during this month. A few times. I have gotten this question so many times, so thought I’d put it here before getting started so you don’t have to read this thinking I walked around smelling bad for a month. Although it is worth mentioning that because the dress is made from natural fibers, airing it out worked perfectly fine the majority of the time.

You can read more on how to take better take care of your clothes so they last longer here:

HOW TO MAKE YOUR CLOTHES LAST LONGER

The Dress

WHY DID I DO THE CHALLENGE?

I personally quit fast fashion several years ago, moved to sustainable and ethical brands. But I realized after a while that it was still using virgin materials in most cases, and that’s when I decided to quit new fashion as well.

Second hand and upcycled clothing are very easy to find these days when you live in larger cities and through thrifting apps or websites.

So I started buying more clothing than ever before. Because it’s thrifted, so I can get as much as possible without any impact, right?

Well, not really true.

I realized I need to go back to my minimalist approach to fashion.


DAY 1

I noticed a change in my behaviour on the first evening. When it was time to go to bed, I hung the dress up instead of throwing it on the ground as I normally do. I felt I had gained a different kind of respect for the item, knowing how important it would be to me the following 29 days.


Things I’ve done in the dress

Worked

Travelled to Stockholm

Travelled to Läckö Castle

Gone on a date

Gone on a second date with the same person, wearing the same dress both times 

Been interviewed on Live TV

On live TV on the Norwegian show God Sommer Norge on TV2

CHALLENGES

I’m not gonna lie.

This wasn’t challenging for me at all.

I only experienced positive things during this month and I’d do it again.

As for weather conditions, I was lucky to not have a pretty stable weather throughout the month, but during colder days or evening I’d jump into a pair of stockings and put a turtleneck under the dress and if needed, a jacket on top.

I think that one of the things that made this challenge so easy was that I chose a garment that I already used a lot and knew that I loved and always felt good in. And that’s how I want all of my wardrobe to be like. Knowing that no matter what I put on, I feel great.

Having fewer items, but where all of them make me feel great when wearing.


WANT TO DO THE SAME CHALLENGE? HERE ARE MY TIPS

  • Choose an item you already wear often and that you always feel great wearing
  • Try to pick an item made from natural fibers

You can read more about natural and synthetic fibers here:

  • Since you’ll be washing the garment in the evening and let air dry during the night, try to opt for one that dries relatively fast
  • You can always mix up the look with the help of accessories and different hair- and makeup styles
  • Tell people about the challenge and why. Not only might it make you feel more comfortable seeing your coworkers or class mates every day wearing the same thing (chances are most people won’t even notice) but it also brings awareness to the cause
  • It doesn’t have to be a dress. It could be a pair of trousers, a blouse or other
  • Looser fit makes it less likely to get the item smelly from arm sweat (cause even with deodorant, it can happen)

For more posts about Fast Fashion check these out:

WHAT IS FAST FASHION?

PLASTIC CLOTHING – Pros, cons and how to deal with micro plastic pollution

CLOTHING: Which materials are the best and worst? – A sustainable fashion material guide

NOT BUYING NEW CLOTHES? Here’s what you can do instead

HOW TO SHOP SUSTAINABLY – When you are living a very busy life


This post was written by our blogger Evelina Utterdahl. You can read more about her here

Flight Emissions API

To combat climate change, easy access to data about our emissions are necessary. One of the largest sources of emissions for many individuals is the emissions from flying.

The GoClimateNeutral Flight Emissions API calculates an approximation of the amount of CO₂-equivalents a flight emits per person.

We wanted to build the GoClimateNeutral.org Flight Emissions API to educate people searching for flights what the environmental impact is per person, and thereby enabling people to choose less environmentally damaging flights or ways of travel.

Read more about our Flight Emissions API here.

Read more about how our flight CO2 emission calculations are made here.

Contact us and tell us more about your use case if you want an API-key.

Vilken typ av bil ska jag välja i er kalkylator?

Hur har vi räknat i vår kalkylator när det gäller bilar egentligen?

Se tabellen här nedan:

bränslesnål bil, kör lite
20 mil, 12 ggr per år, 0,4 l/m
bränslesnål bil, kör mycket
80 mil, 12 ggr per år, 0.4 l/m
normal bil, kör lite
20 mil, 12 ggr per år, 0,8 l/m
normal bil, kör mycket
80 mil, 12 ggr per år, 0.8 l/m
törstigare bil, kör lite
20 mil, 12 ggr per år, 1.2 l/m
törstigare bil, kör mycket
80 mil, 12 ggr per år, 1.2 l/m

Välj helt enkelt den variant ovan som du tycker matchar din bil och ditt körmönster bäst!

Sen dubblar vi ju alltid kompensationen så att du ska kunna vara på säkra sidan.