Spara klimatsmart – klimatsmarta fonder

Spara i fonder och gör nytta för klimatet

Har du funderat på att börja spara klimatsmart? Vilka fonder ska man välja om man vill att pengarna ska växa och samtidigt göra klimatnytta? Ska man ens försöka göra klimatnytta med sina sparpengar? Här försöker vi nysta lite i ämnet.

Strategier för att göra klimatnytta med sparpengar

Det finns fem strategier man kan använda om man vill göra klimatnytta med sina sparpengar:

  1. Välj fonder som väljer bort dåliga bolag
  2. Välj fonder som väljer bra bolag
  3. Välj fonder som utbildar och upplyser bolagen om hållbarhetsrisker
  4. Välj fonder som utövar påtryckning på bolagen de äger, exempelvis på bolagstämmorna
  5. Maximera vinst och ge en del av avkastningen till klimatnytta

Vill du läsa mer om dessa strategier och forskningen bakom det som Professorn Joakim Sandberg sammanställt på uppdrag av Naturskyddsföreningen rekommenderar jag varmt småsparguidens inlägg om detta.

Ska man bara göra en sak, så är det som ger störst effekt förmodligen att välja de billigaste globala fonderna och sedan ta en del av avkastningen och skänka till klimatnytta, dvs strategi 5 ovan. Alternativt att välja fonder som aktivt väljer riktigt bra bolag och investerar i dem, dvs strategi 2 ovan. Båda dessa har stor potentiell klimatnytta.

Att bara välja bort dåliga bolag gör ingen eller liten nytta. Kapital är extremt lättrörligt, så det du väljer bort kommer inte ha svårigheter att få tag på nytt kapital på grund av ditt val – så länge inte en mycket stor del av världens kapital gör detta också. Att påverka bolag är svårt och har enligt den sammanställda forskningen liten potential att lyckas.

En potentiell fördel med att investera i bra bolag är att man kan ha hypotesen att hållbara bolag kommer klara framtiden bättre än icke hållbara bolag, och därför kommer öka mer i värde än andra bolag. Och att marknaden inte fattat det än – och därför är inte den aspekten med i marknadens prissättning av aktierna. Jag tror själv på denna hypotes, att de allra flesta som förvaltar kapital inte förstått hur allvarligt läget är och hur stor omställning som kommer krävas för att vi ska klara det här. Det är dock bara min egna hypotes och jag har ingen som helst finans-data som backar upp det.

Okej, då vill jag maximera vinst och skänka pengar, vilka fonder ska jag välja då?

Det säkraste sättet att få pengar att växa på sikt (+5 år) – om man inte vet mer om framtiden än vad marknaden vet – är att välja globala indexfonder med låg avgift. Det tyder den mesta forskningen på. Det här sagt så kan man ju ha tur om man råkar välja någon annan aktiv icke index-nära fond eller hittar rätt aktier. Och så ska man ju alltid komma ihåg att om detta fungerat historiskt garanterar såklart inget om framtiden.

Men, den bästa globala indexfonden med låg avgift just nu tycker jag är Avanza Global med endast 0.11% i avgift. Ska man lägga sina pengar någonstans och skänka en del av avkastningen är Avanza Global ett bra val.

Vart ska jag skänka pengarna som blir över?

Det här är ju helt upp till dig. Vi som jobbar på GoClimateNeutral tycker att vi hittat en bra avvägning mellan risk, kostnad och nytta. Så om du vill stötta oss får du gärna göra det genom att registrera dig här.

Men det finns många andra bra klimatinitiativ som kan göra klimatnytta med pengar. Lämna gärna tips i kommentarerna här!

Men vilka klimatsmarta fonder finns det annars då?

Om man ändå vill välja fonder som väljer bort dåliga bolag eller väljer bra bolag så kan det vara värt att kolla in följande fonder:

Proethos fond – 0,84% i avgift

Inte jättedyr. De företag Fonden investerar i verkar för hållbar energiproduktion, hållbar energikonsumtion, hållbara transporter eller hållbara levnadsvanor. Fonden diskvalificerar även företag från en rad mindre etiska branscher (vapen, spel etc).

Länsförsäkringar Fossilsmart – 0,73% i avgift

Inte jättedyr. Fonden strävar efter att investera i bolag som släpper ut mindre koldioxid jämfört med andra bolag inom samma sektor.

Skandia världsnaturfonden – 1,61% i avgift

Ganska dyr, men lite rolig fond. Två procent av Skandia Världsnaturfondens värde tillfaller årligen Världsnaturfonden WWF, så här kan man se det som att givandet är inbakat i avgiften. Smart.

CB Save Earth Fund – 1,75% i avgift

Ganska dyr. Inriktning mot bolag verksamma inom förnybar energi, miljöteknik och vattenhantering. Svanenmärkt.

Lysa.se – 0,397% i avgift

Bubblare. Inte bara en fond egentligen, utan mer som en bank. Erbjuder ett smart robot-sparande som följer Svenska kyrkans riktlinjer för etiskt sparande och dessutom är relativt billigt.

Andra alternativ?

Finns det andra sätt att göra klimatnytta med sparpengar? Har jag fel? Hör av er i kommentarerna!

Klimatkompensation rätt använt – ett av de bästa verktyget vi har för att påskynda omställningen till en fossilfri värld?

DN har under senaste veckorna granskat klimatkompensation – som är ett samlingsnamn för många olika system inom klimatområdet, innehållandes många bra och dåliga projekt, från seriösa och mindre seriösa aktörer. Förhoppningsvis höjer DNs granskning nivån i marknaden för klimatkompensation och bidrar till en viktig diskussion kring att vi inte enbart kan förlita oss på klimatkompensation utan att det är kritiskt att vi genomför stora utsläppsminskningar nu – både i Sverige och i andra länder.

Men granskningen får inte leda till att vi slutar stötta de klimatprojekt och system som i dag fungerar bra. Vi behöver istället en nyanserad diskussion och försöka förstå vad som är dåligt med klimatkompensation som vi borde sluta med, vad som är bra som vi ska fortsätta med och vad som kan förbättras.

Tills dess att vi lyckats med en samhällsomvälvande omställning, bort från en fossilberoende ekonomi, har vi en moralisk skyldighet att ta ansvar för alla våra utsläpp vi fortfarande gör som bidrar till klimatförändringarna och till viss del även de utsläpp vi historiskt gjort. Att stötta effektiva klimatprojekt genom det som kallas klimatkompensation – givet att det utförs i bra projekt – tror jag är ett av de bästa verktygen vi har till vårt förfogande för att göra det under de förutsättningar, regler och ramverk som finns på plats just nu.

Det finns flera aspekter av klimatkompensation som inte framkommit i DNs granskning som vi behöver ha med oss när vi bedömer om klimatkompensation är något vi ska fortsätta med framåt.

1. Det finns bra klimatprojekt. CDM-systemet som DN bygger delar av sin granskning på har många brister. Trädplantering både i Sverige och i andra länder har stora utmaningar. Allt detta är känt och är bra att DN sprider information om. Men, det finns standarder som tar itu med just dessa frågor som CDM-systemet och trädplantering har. Ett exempel är Gold Standard som kom till som ett resultat av CDM-systemets brister – som drivs av en ideell stiftelse som grundades av bland annat Världsnaturfonden. Gold Standard är mer selektivt kring projekttyper, samt utvärderar kontinuerligt projektens behov av klimatfinansiering för att ha möjlighet att förbättra kraven på projekten och öka sannolikheten att projekten är additionella framåt. Dessutom granskar Gold Standard den sociala nyttan av klimatprojekten, så att projekten inte bara gör klimatnytta utan även stöttar andra av FNs hållbarhetsmål. Man garanterar på detta sätt alltså att att klimatkompensation inte blir någon slags modern kolonialism (som DN återger ett citat om gällande ett misslyckat trädprojekt i Uganda), utan istället både blir klimatnytta och samhällsnytta.

2. Det finns strategier att hantera risk även inom klimatkompensation. Genom att exempelvis dubbla summan man klimatkompenserar för, samt att sprida sin klimatkompensation i en portfölj av klimatprojekt kan man minska risk för att avsedd klimatnytta inte blir av. Detta är en strategi som två av de största återförsäljarna av klimatkompensation för individer redan idag har – en av dem vi på GoClimateNeutral. Utöver detta – förutom att även noggrant titta på det enskilda projekt man stöttar – går det också att titta på vilka projekttyper som studier visat har haft hög sannolikhet för additionalitet och varit mest gynnsamma för samhället runt projektet och välja att stötta dessa.

3. Det finns ett enormt behov av klimatfinansiering i världen. 87,1% av världens energi är enligt DN fortfarande fossilbaserad. Förnyelsebar energi byggs, men energibehovet i världen ökar och förnyelsebar energi byggs inte tillräckligt snabbt. Här kan ekonomiska incitament för att göra klimatnytta genom projekt inom förnyelsebar energi eller energieffektiviseringar – vilket klimatkompensation är och kan vara en ännu större källa till – öka takten på omställningen markant.

4. Det går att minska sina utsläpp radikalt och samtidigt klimatkompensera för det man ännu inte minskat. Tre av varandra oberoende undersökningar (Ecosystem Marketplace 2015, Novus 2019 och GoClimateNeutral 2019) har visat att individer och företag som klimatkompenserar även aktivt jobbar på att minska sina utsläpp. Två av undersökningarna tyder till och med på att de som klimatkompenserar minskar sina utsläpp mer än de som inte klimatkompenserar. Datan bevisar visserligen inte kausalitet och här behöver fler studier göras, så att man även säkerställer att klimatkompensation inte blir en ursäkt att inte fortsätta minska sina utsläpp. Att säkerställa att drastiska utsläppsminskningar fortsätter göras är också delvis en utbildningsfråga som kan hanteras med tydlig kommunikation. Datan pekar oavsett redan idag på ett tydligt samband: det finns ingen motsättning mellan att aktivt jobba på att drastiskt minska utsläpp och klimatkompensera för de utsläpp vi ännu inte fått bort. 

5. Det går att förbättra marknaden för klimatkompensation, och det arbetet pågår kontinuerligt. Marknaden för klimatkompensation är ung och hade till en början många brister. Men den fungerar idag bättre än när den startades, bland annat genom att ta bort sätt att räkna på additionalitet som användes i början som visade sig vara för generösa. Öko-institutets rapport som DN hänvisar till som granskat CDM-systemet tar upp fler sätt att förbättra systemet. Gold Standard och andra standarder utvärderar kontinuerligt hur de kan bli bättre, Gold Standard gör det bland annat genom att regelbundet undersöka projekts behov av klimatfinansiering och därmed öka sannolikheten för hög additionalitet i projekten. På samma sätt som utsläppsmarknaden i Europa, EU ETS, har förbättrats till ett nu fungerande system, behöver systemet och kriterier för klimatkompensation utvärderas löpande för att på bästa sätt bidra till den omställning som är så kritisk. Det var genom ett fantastiskt svenskt bidrag som EU ETS förbättrades, kanske kan även svenska politiker vara bidragande till att höja kvalitén på marknaden för klimatkompensation, antingen genom regleringar i Sverige eller på EU- eller FN-nivå.

Vi har oerhört bråttom och vi måste jobba på alla fronter för att kunna stoppa klimatförändringarna. Den slutgiltiga lösningen är förmodligen inte frivillig klimatkompensation, utan en global omställningsrörelse, en global koldioxidskatt eller något annat, men som världen ser ut idag är vi långt ifrån att kunna realisera något liknande. Till dess, rätt använt och i bra klimatprojekt – kan klimatkompensation vara ett av de bästa verktygen vi har för att ställa om till en hållbar värld.

Är de klimatprojekt vi stöttar additionella?

Ja, de klimatprojekt vi stöttar är med stor sannolikhet additionella. Men, additionalitet är ett komplicerat begrepp och aldrig helt svart eller vitt.

Vad är additionalitet?

Additionalitet är det viktigaste kriteriet för ett klimatprojekt och svarar på frågan om klimatprojektet skulle blivit av även utan pengar från klimatkompensation. Om bedömningen görs att klimatprojektet skulle byggas utan finansiellt stöd från klimatkompensation – så passerar projektet inte additionalitetskravet och blir inte ett certifierat klimatprojekt.

Tanken med den typen av klimatprojekt som vi stöttar är att putta över så många klimatprojekt som möjligt från att inte vara lönsamma och inte byggas, till att bli lönsamma, byggas och göra massor mer klimatnytta.

Det finns många andra sätt att göra klimatnytta med pengar, som exempelvis det svenska solcellsstödet. Där ger svenska staten pengar till alla som sätter upp solceller i Sverige – oavsett additionalitet, det vill säga oavsett om de skulle satt upp solcellerna ändå. Massor av klimatnytta blir av och det är bra. Fördelen med ett additionalitetskrav för klimatprojekt är att det finansiella stödet man ger blir mycket mer träffsäkert och effektivt – bara de klimatprojekt som annars inte skulle blivit av blir nu av.

Lite bakgrund

Det finns många olika typer av certifieringar och klimatprojekt. De projekt vi stöttar är Gold Standard-certifierade och Gold Standard har de högsta additionalitetskraven som vi känner till för klimatprojekt.

Gold Standard startades för att det som fanns då – FN-initierade systemet CDM – inte höll måttet. CDM startade igång en helt ny marknad, och hade många fel och brister, både när det gäller additionalitetskravet och i sociala frågor runt omkring projekten.

Den icke-vinstdrivande stiftelsen Gold Standard Foundation startades av ett 80-tal miljöorganisationer, bland annat Världsnaturfonden, för att just höja ribban för klimatprojekt. Analysen man gjorde var att tanken om klimatkompensation i sig är sund och att det fanns ett enormt behov av klimatfinansiering i världen, men att projekten som fanns då inte höll måttet.

Studier om additionalitet

Det finns inga studier som vi känner till på Gold Standard-certifierade projekts additionalitet. Det finns däremot studier på dess föregångare FN-standarden CDMs additionalitet. Det som gör de studierna intressanta även för Gold Standard-certifierade projekt är att problemet man försöker lösa och metodiken man använder i grunden är samma som för CDM-projekt. Flera Gold Standard-certifierade projekt är även CDM i grunden.

En studie som är särskilt kritisk till CDM-projektens additionalitet har skrivits av Öko-institutet i Tyskland. Det är även den studien som refereras till i DNs senaste granskning av klimatkompensation. Studien kom ut 2016 men granskar projekt registrerade i CDM-katalogen 1 januari 2014. Många av de projekten som granskas är gamla och startades innan CDM-systemets krav skärpts till 2012. Studien kommer fram till den något deppiga slutsatsen att endast 7% av alla klimatkrediter som fanns då inom CDM-systemet hade hög sannolikhet att vara additionella.

Vi tycker inte att studien kan användas för att bedöma om CDM-marknaden fungerar eller inte. Öko-institutet undersökning om projekten är additionella gjordes nämligen utifrån dagens situation och inte utifrån när projekten fick sitt godkännande. För att projektägare ska våga satsa på nya projekt så måste de ha en garanti att de får krediter så länge de gör klimatnytta, och det testet behöver göras innan projektet drar igång. Det blir alltså inte rättvisande att bedöma om klimatprojekt är additionella i efterhand. Den bedömningen behöver göras innan projektet startas och utgå från de förutsättningar som finns då och i nära tid. Annars skulle inga aktörer våga utveckla klimatprojekt då det finansiella stödet som klimatkrediterna från klimatkompensation ger skulle kunna dras tillbaka när som helst. De banker som används för att få lån till klimatprojekten skulle inte våga bistå med den finansiering som behövs eftersom säkerheten för lånet skulle vara osäker.

Det sagt, så är även dessa studier relevanta, framförallt för att se hur projekten och marknaden som projekten befinner sig i utvecklats och hur man kan förbättra additionalitetstesten framåt. Öko-institutet föreslår flera ändringar i CDM-systemet, som förhoppningsvis tas hänsyn till när CDM-systemet kommer göras om 2020 och framåt.

Men, studien svarar alltså på frågan om hur många projekt som skulle vara additionella idag, inte om de var det när projekten testades för additionalitet.

Det finns även en del annan kritik mot just den här studien, något man kan läsa mer om här.

Oavsett detta, så är inte heller studien relevant för de Gold Standard-projekt som vi stöttar. Kraven på Gold Standard-certifierade projekt är högre – bara vissa typer av klimatprojekt får bli Gold Standard-certifierade. Sen är även prislappen högre – och därmed hur mycket pengar som tillförs till projekten – det senare avgörande i den typen av additionalitetstest som gjorts av Öko-institutets studie. Det är svårt att säga exakt hur mycket prislappen är olika mellan certifieringarna då priser inte registreras eller är offentliga, men säkert är att Gold Standard-certifiering innebär att klimatprojekten tillförs betydligt mer pengar än CDM-projekt per ton CO2e.

Gold Standards extra krav på projekten

Så hur är Gold Standard bättre än CDM när det gäller additionalitet? Gold Standard använder samma procedurella tillvägagångssätt för additionalitet som CDM, men med ytterligare krav på projekten för att säkerställa att pengarna gör maximal klimatnytta:

  • Krav på att projekten ska visa “Ongoing Financial Need” varje gång projektet förnyas
  • Exkluderar projekttyper som inte är kompatibla med 1,5-gradersmålet (“Gold Standard does not support Project types associated with geo-engineering or energy generated from fossil fuel or nuclear, fossil fuel switch, or any project that supports, enhances or prolongs such energy generation”)

Gold Standard uppdaterar kontinuerligt kraven på klimatprojekten för att pengarna i systemet ska gå till där de gör mest klimatnytta.

En ung marknad

Marknaden är ung och många fel har gjorts, speciellt när CDM-systemet var nytt. Precis som systemet för utsläppsrätter i Europa, EU ETS, så fungerade inte marknaden speciellt bra i början. Men det håller på att bli bättre precis som för EU ETS som nu har mycket bättre förutsättningar för att bidra till klimatnytta och minskade utsläpp. Kraven för CDM-projekt skärptes bland annat år 2012 och sätt att tidigare testa additionalitet – med hjälp av det som kallas barrier analysis – anses vad vi kan bedöma med rätta inte längre rimlig och har därför tagits bort.

Ett enormt behov av klimatprojekt

I världen idag finns ett enormt behov av finansiering för att ställa om till en fossilfri och mindre energiberoende värld. Tyvärr utvecklas utbudet av exempelvis förnybar energi inte alls i den utsträckning som behövs. Fossila bränslen fortsätter växa, och globalt kommer fortfarande 87.1% av världens energi från fossila bränslen enligt DN.

Så länge vi fortsätter bränna fossila bränslen och ökar vår energianvändning finns behov av omedelbara åtgärder. Där är klimatfinansiering av klimatprojekt, och så kallad klimatkompensation, en av befintliga verktyg.

Våra strategier för att säkra additionalitet

Även om vi bedömer att de projekt vi stöttar är additionella så har vi två strategier för att med så stor sannolikhet som möjligt säkerställa att man kan kalla sig klimatneutral genom vår tjänst.

  • Vi dubblar klimatavtrycket, och stöttar alltså klimatprojekten med dubbelt så mycket som ens egna beräknade avtryck
  • Vi sprider riskerna i många olika projekt och har på så sätt skapat en riskspridd klimatportfölj. Genom att välja många olika projekt så sprids risken, om ett projekt i framtiden skulle visa sig ha en tveksam additionalitet så har vi även stöttat många andra projekt.
  • Vi väljer de projekttyper som vi tror har störst sannolikhet att vara additionella

Behovet av en stor efterfrågan

Sättet som marknaden fungerar bygger på att det är många som efterfrågar klimatnytta och kan tänka sig att betala för klimatnytta. Idag är vi 3500 medlemmar och det är klart att det är svårt att visa att vi ensamt puttar marknaden framåt och gör så att många fler klimatprojekt blir av. Precis som att om 3500 personer slutade flyga runt om i världen så skulle det inte ha en påvisbar effekt på flygmarknaden. Skulle däremot 10 % av bara Sveriges befolkning stötta klimatprojekt, så skulle det innebära att ca 60 miljoner kronor varje månad går till klimatprojekt. Resultatet skulle bli en enorm skjuts i marknaden och massor av nya klimatprojekt skulle skapas. Det är inte orimligt att tänka att vi med endast 10 % av Sveriges befolkning anslutna skulle kunna stänga mindre kolkraftverk på löpande band, och därmed bidra enormt mycket till att stoppa klimatförändringarna.

Slutsats

Det här är lite komplicerat och det är precis därför vi startade GoClimateNeutral. Marknaden är framtagen för länder och man kan inte förvänta sig att alla konsumenter ska ha tid att sätta sig in i exakt hur marknaden fungerar. Vår förhoppning är att vi kan göra det på ett bra sätt. Vår bedömning är att de klimatprojekt vi stöttar är additionella, dvs var additionella när beslutet togs, vilket är det enda som rimligtvis borde räknas.

Om du har någon synpunkt eller idé på hur vi kan bli bättre, hör gärna av dig!

Klimatkompensation som avlatsbrev är en myt

Jag läste bloggen thefutures inlägg med slutsatsen att klimatkompensation är ett avlatsbrev, och kände att jag kanske behöver lägga några minuter på att förklara varför jag tror det är helt fel slutsats.

Först och främst, mycket i inlägget har jag inte några invändningar mot alls. Grundläggande beskrivning om atmosfären och klimatförändringarna är bra, hur akut läget är håller jag verkligen med om, det det enorma behovet av reella utsläppsminskningar likaså. Samt tveksamheterna kring en framtida nytta av trädplantering relativt utsläpp som sker nu. Jag tänker inte heller i den här kommentaren försvara dåliga klimatprojekt, dåliga certifieringar, trädplantering som kompensation eller företag som kommunicerar tveksamt kring klimatkompensation.

Det jag har invändningar mot är att slutsatsen i blogginlägget inte är underbyggt av data utan – som jag tolkar det – istället utgår ifrån lite magkänsla.

För all data jag känner till – och även många beteendevetenskapliga studier – tyder på att klimatkompensation får motsatt effekt än vad blogginläggets resonerar sig fram till. Och när man tänker efter kring vilka som frivilligt klimatkompenserar – rimligtvis de som är insatta och väldigt medvetna om hur akut läget är – och beteendevetenskapen kring det, så tycker jag dessutom att den motsatta slutsatsen är mer logisk: klimatkompensation använt rätt leder till mer reella utsläppsminskningar än att inte kompensera alls. Det är således inte ett avlatsbrev utan kanske precis tvärtom, kanske det bästa verktyget vi har för att få till reella utsläppsminskningar – både hos individen som klimatkompenserar och i klimatprojektet man stöttar (om det är ett bra projekt).

Datan jag refererar till gäller både företag och privatpersoner som klimatkompenserar och kan hittas här:

  1. “The typical offset buyer directly slashed almost 17% of their scope 1 emissions while the typical non-offset buyer reduced scope 1 emissions by less than 5%.” – http://moderncms.ecosystemmarketplace.com/repository/moderncms_documents/buyers_report_-_032015.pdf
  2. “Över 85% av undersökningens svarspersoner som klimatkompenserar genom GoClimateNeutral jobbar aktivt med att sänka sitt klimatavtryck.” https://www.goclimateneutral.org/blog/500-personer-delade-sina-tankar-om-klimatkompensering-och-goclimateneutral/
  3. ”Den seglivade myten om att klimatkompensation mest skulle vara ett sätt att köpa sig fri stämmer alltså inte.” https://zeromission.se/nyheter/pressrummet/#/publication/5d6fb93b59c6300004b164b7/59e60974c5e6500e0000fba5?&sh=false

Datan ovan ska inte ses som bevis för att klimatkompensation alltid är bra, och sambandet med utsläppsminskningar är inte heller bevisat kausalt i undersökningarna, men det ger ändå en tydlig indikation som är svår att bortse från, de som klimatkompenserar bidrar med mer reella minskningar än de som inte klimatkompenserar. Jag skulle dock gissa att kausalitet är trolig bland GoClimateNeutrals användare i alla fall, eftersom vi även använder beprövade metoder för att påverka människor att minska sina utsläpp också.

Jag har även skrivit mer om beteendevetenskapen som kan förklara varför klimatkompensation använt rätt leder till reella utsläppsminskningar här: https://www.goclimateneutral.org/blog/hur-vi-anvander-klimatkompensation-for-att-fa-folk-att-minska-sina-klimatavtryck-och-engagera-sig-mer-for-klimatet/

De företag och privatpersoner som klimatkompenserar är alltså de som minskar sina reella utsläpp mest.

Klimatkompensation leder till beteendeförändring

Dessutom får man inte glömma att pengar rätt använt kan göra stor mätbar och verifierad klimatnytta i omställningen mot en fossilfri värld! Trots att det finns dåliga projekt, projekttyper och standarder, så finns det även väldigt många bra klimatprojekt som gör reella verifierade utsläppsminskningar, något som blogginlägget – lite onyanserat kan jag tycka – inte nämner. Och det finns ett enormt behov av klimatfinansiering i världen idag om vi ska klara det här!

Utöver ovan så har många av klimatprojekten oerhört starka sekundäreffekter också. Ett exempel är vindkraft, som bland annat på grund av all klimatkompensation som investerats gjort att vindkraft utvecklats, skalats upp och därmed kraftigt minskat i pris. Och en konsekvens av det är nu att bland annat svenska vindkraftskapaciteten kommer fördubblas till 2022, och att därmed med lite tur Polen kanske faktiskt skulle kunna gå med på att lägga ner sina kolkraftverk i närmare framtid än utan all vindkraft. Fantastiskt. Tack klimatkompensation!

Så, att utrycka sig så tvärsäkert som författaren gör i inlägget när all data jag känner till, många beteendevetenskapliga studier och ett minst lika logiskt resonemang talar för motsatsen tycker jag är onyanserat och vilseledande.

Tänker jag fel? Jag ändrar mig gärna om något ovan inte stämmer. Jag är inte ute efter att vinna någon argumentation, jag vill verkligen bara försöka förstå det här.

Som en sidonotering, så har jag funderat på något som kan påverka våra olika slutsatser, där vi kanske har olika utgångspunkt. Och det är hur sannolikt vi tror det är att världen som den ser ut idag – med politiska läget i USA, Ryssland, Kina, Brasilien och även när man ser reaktioner i Sverige när bensinpriser riskeras höjas – bara ska ta sitt förnuft till fånga och sluta bränna fossila bränslen. Hur mycket vi än skulle vilja det, är det verkligen en sannolik väg framåt? Jag tror vi behöver vara pragmatiska när vi letar och testar lösningar, vi har inte tid att vänta på den perfekta lösningen.

Är du en sån som fattar att klimatkompensation inte är ett sätt att köpa sig fri och vill du dessutom vara med att stötta omställningen till en fossilfri värld (samtidigt som du minskar dina utsläpp alltså)? Join us!

Santa Marta Landfill Gas Recovery

Gold Standard

We have now offset another 50,000 ton CO2eq in a Gold Standard certified project!

The project Santa Marta Landfill Gas Capture for Electricity Generation Project is a landfill gas to energy project. The projects involves the collection and utilization of landfill gas for generation of electricity.

Located in one of the most important landfills in the Santiago region of Chile, the project reduces greenhouse gas emissions by capturing, flaring and generating electricity from the methane gas (LFG) produced at the landfill. Methane is a powerful green house gas that is 28-36 more potent than CO2 over a 100 year lifespan.

The Santa Marta landfill spans over 700 acres and receives approximately 1.3 million metric tons of waste every year. The resulting LFG produces 28 MW of renewable energy into the regional grid.

This Gold Standard-certified project includes a plan to continuously support local communities through a nursery and day care in Lonquén, as well as investments in school infrastructure. This simultaneously creates new job opportunities for women staffing these facilities, and allows women working on the Santa Marta Landfill Gas Recovery Project to use the nursery while they are at work.

More information about this project in the Gold Standard registry (including verification and monitoring reports):
https://registry.goldstandard.org/projects/details/689

Our retired credits:
https://registry.goldstandard.org/credit-blocks/details/47973

More pictures:







Hur vi använder klimatkompensation för att få folk att minska sina klimatavtryck och engagera sig mer för klimatet

Jag som klimataktivist inne hos en av de största bankerna i Sverige.

Mitt klimatengagemang började med att jag började klimatkompensera. Tre år har gått sen dess och nu har jag slutat flyga, gjort mig av med bilen, blivit vegan, skaffat solceller, gjort alla mina besparingar fossilfria och lämnat ett välbetalt jobb för att kunna ägna mig heltid åt att stoppa klimatförändringarna. Och dessutom börjat göra något som jag aldrig trott att jag skulle göra: demonstrera med plakat som på bilden ovan. För mig var klimatkompensation ett första steg in i ett rätt klimatradikalt liv. Det funkade precis som en vegetarisk måndag kan vara ett första steg mot en mycket mer klimatvänlig kost.

Här på GoClimateNeutral använder vi klimatkompensation precis på det sättet – för att få folk att ta ett första steg mot ett mer klimatvänligt liv. När våra användare väl tagit det första steget vill vi inspirera dem till att öka sitt klimatengagemang – precis som jag ökat mitt.

Hur fungerar det då? Jo, det finns rätt mycket beteendevetenskapliga studier på hur man kan påverka människors beteenden:

  • Det har visat sig att när människor tar ett litet steg i en riktning så är de mer benägna att fortsätta ta steg i den riktningen. Detta kallas foot-in-the-door technique. I en studie gick exempelvis 76% av de tillfrågade i en amerikansk förort med på att sätta upp en stor skylt i sin trädgård där det stor “kör sakta” om de tidigare blivit ombedda att sätta upp en liten lapp i sitt fönster, medans endast 17% gick med på den stora skylten om de inte hade blivit tillfrågade om den lilla skylten först. Det är rätt stor skillnad. Vi tror att detta även gäller människor som först blir tillfrågade om de vill klimatkompensera, det är ett första steg som sedan gör så att människor exempelvis är mer benägna att sluta flyga. Mer om beteendevetenskapen bakom detta kan man läsa här: https://www.psychologistworld.com/behavior/compliance/strategies/foot-in-door-technique
  • Vi använder oss av normer för att påverka våra beteenden. Genom att försöka visa att normen är att ta ansvar för sina utsläpp, sluta flyga och semestra lokalt i vår Facebook-kanal, på Instagram och via vårt nyhetsbrev – så gör fler det. Vi vill visa att GoClimateNeutrals medlemmar är del av ett stort nätverk, där det är norm att faktiskt engagera sig för klimatet. Att använda sig av en norm har visat sig vara ett effektivt sätt att påverka människors beteenden (se punkt 2 i rapporten): https://www.climatechangecommunication.org/wp-content/uploads/2016/03/2015-Improving-Public-Engagement-With-Climate-Change-Five-Best-Practice-Insights-from-Psychoogical-Science.pdf
  • Vi använder oss även av labeling – alla vi som klimatkompenserar via GoClimateNeutral får ett mejl varje månad där vi påminns om att vi är miljöhjältar. Det funkar på samma sätt som om man säger till barn att de är duktiga på fotboll ofta så kan det resultera i att de blir duktiga på fotboll. De tror att de är duktiga, vilket gör att de agerar som det och sen faktiskt blir duktiga. Det har visat sig att ett engagemang för klimatet också leder till andra konsumtionsval. Läs mer exempelvis här: https://www.researchgate.net/publication/48776655_Behaviour_and_Climate_Change_Consumer_Perceptions_of_Responsibility
  • Det går även att titta på studier om kognitiv dissonans som förklarar varför det är så bra att börja klimatkompensera jämfört med att inte göra något alls. När hjärnan går med på att klimatet är tillräckligt viktigt att betala pengar för, blir det svårare att göra sådant som man vet är dåligt. Både jag själv, Malena Ernman och flera av GoClimateNeutrals medlemmar har börjat klimatkompensera och sedan helt slutat tex flyga (se tex: https://twitter.com/cstarendal/status/965243556117012482 ). Mer om kognitiv dissonans: https://sv.wikipedia.org/wiki/Kognitiv_dissonans
  • Relaterat är även Ben Franklin-effekten intressant, gör man miljön en tjänst genom klimatkompensation så är man mer benägen att gilla miljön: https://en.wikipedia.org/wiki/Ben_Franklin_effect

Men fungerar det då? Ja! Den data vi har ger en tydlig indikation på att det funkar! 85% av våra medlemmar jobbar aktivt på att minska sitt avtryck och 0% – inte en endaste en av de 500 som svarade på vår undersökning – säger att de ökat sina utsläpp på grund av klimatkompensering hos oss. 

Datan bevisar visserligen inte kausalitet, att de som börjar klimatkompenserar hos oss sen börjar minska sina utsläpp, men den pekar på ett tydligt samband. Jag tror att kausalitet är trolig dock, just för att vi använder beteendevetenskapligt beprövade metoder för att påverka människor att minska sina utsläpp.

Men betyder det här att klimatkompensation alltid är bra? Nej, jag tror inte det. Skulle någon kommunicera att det går bra att flyga flyga hur mycket som helst om man bara klimatkompenserar så är det inte positivt för klimatet. Vi behöver nämligen sluta släppa ut växthusgaser omgående och samtidigt även finansiellt stötta så många klimatprojekt vi kan. Det är för sent att bara klimatkompensera och fortsätta släppa ut växthusgaser.

Att få koll på sitt klimatavtryck samt att klimatkompensera för det tror vi kan vara det mest effektiva verktyg vi har för att ändra våra beteenden och få människor att släppa ut mindre växthusgaser (i kombination med politiska beslut och styrmedel som är en kritisk faktor), men man får inte glömma att pengarna även gör klimatnytta. Vi behöver snabba på övergången till ett fossilfritt samhälle så mycket vi bara kan nu, och där kan relativt lite pengar göra stor klimatnytta – så länge klimatprojekten man stöttar håller hög kvalité.

Sugen på att börja göra en massa klimatnytta med oss? Registrera dig här på direkten: https://www.goclimateneutral.org/

Methane Digesters in Guizhou Province

Gold Standard

We have now offset another 30,000 ton CO2eq in a Gold Standard certified project!

The project has distributed and installed 18,870 biogas digesters for local households in China. In the digesters, pig manure is treated anaerobically in order to recover biogas. This biogas is then used as thermal energy to replace the coal for cooking and water heating.

The project leads to the reduction of coal consumption and consequently the reduction of carbon dioxide emission. Meanwhile, the recovery and utilization of biogas from biogas digester will reduce Methane emission that would otherwise have been emitted to the atmosphere. Methane is a powerful green house gas that is 28-36 more potent than CO2 over a 100 year lifespan.

The project covers 27 townships at Hezhang County, Guizhou Province of China. 

More information about this project in the Gold Standard registry (including verification and monitoring reports): https://registry.goldstandard.org/projects/details/449

Invoice: Invoice EMS-1441

Retired credits:
https://registry.goldstandard.org/credit-blocks/details/42264
https://registry.goldstandard.org/credit-blocks/details/42265
https://registry.goldstandard.org/credit-blocks/details/42266













 

Supporting Efficient Cookstoves in Rwanda

Gold Standard

We have now offset another 20,000 ton CO2eq in a Gold Standard certified project!

By distributing cookstove technology to communities in Rwanda, this project benefits the environment by significantly reducing CO2 intense fuel consumption. Health conditions inside homes are improved due to the presence of less indoor smoke, and families can spend less time collecting wood fuel and more time with their families.

Biomass, principally firewood and charcoal, holds huge importance in Rwanda, accounting for a significant proportion of energy consumption. Biomass is often the predominant source of energy for cooking and water boiling, especially in rural areas. Cooking is generally carried out on thermally inefficient traditional devices and produces large amounts of smoke and indoor air pollution.

The replacement fuel-efficient stove will lead to a significant reduction in the annual usage of biomass for users. The improved stove has been designed to balance efficiency, safety, cost, stability and strength with a focus on using locally available materials.

By reducing the consumption of non-renewable wood and providing cookstoves with fuel savings, this project reduces the amount of greenhouse gas emissions into the atmosphere. A decrease of deforestation has a positive impact on biodiversity. Households save money by having less fuel requirements for cooking the same amount of food and health is improved through the reduction of indoor air pollutants from cleaner cookstoves. The project also generates employment and income for people via the distribution and maintenance of the stoves, as well as training and employing community education staff.

More information about this project in the Gold Standard registry (including verification and monitoring reports): https://registry.goldstandard.org/projects/details/155

Invoice: invoice Go Climate Neutral

Retired credits:
https://registry.goldstandard.org/credit-blocks/details/39225
https://registry.goldstandard.org/credit-blocks/details/39226
https://registry.goldstandard.org/credit-blocks/details/39227

Klimatberäkningar för företag

Vi har precis släppt vårt verktyg för klimatberäkningar för tjänsteföretag. Gå gärna in och testa!

Om du är intresserad av hur beräkningarna går till så kan du läsa vår metodbeskrivning här: https://docs.google.com/document/d/1ZavmI-e-JSyFvRuUiKJcxvdjw2MEStZYlYXgUfm3TXY/edit?usp=sharing

Beräkningarna är kompatibla med GHG-protokollet för många mindre tjänsteföretag. Vårt mål har dock inte varit att göra en fullständig scope 3-analys av mer komplexa företag, utan istället göra något som är enkelt för många mindre bolag att göra för att få koll på sina klimatutsläpp.

Du kan även se våra andra klimat-tjänster för företag här.

The Carbon Footprint of Servers

We have done some research about the carbon footprint of running cloud, data center and on-premise servers.

Our goal has been to find a way to estimate the carbon footprint from the servers we need to calculate emissions for in our business carbon footprint calculator. We wanted to find a good approximation of the emissions without forcing the business to enter everything about the server-model and kWh-consumption they use in our calculator.

This is an attempt to summarize our findings.

We quickly realized that just requiring the number of servers running is a too rough measurement, often resulting in estimations 5-10x lower or higher then a precise calculation. So we needed to require more parameters from our business users to not be too off in our approximation.

After some experimenting and reading we found that there are two factors that both are fairly easy to find out and also make a big impact on the carbon footprint of servers, if the electricity used is green or not and if the servers are in the cloud or not.

Therefor we divide our calculations of the carbon footprint for servers into four categories. More categories could easily be constructed to achieve more precise estimations, but as stated earlier, our goal was also to make this an as easy as possible thing to find out for the business calculating the footprints.

The four categories we ended up with are:

  1. Cloud server using 100% green electricity
  2. Cloud server using non-green electricity
  3. On premise or data center-server using 100% green electricity
  4. On premise or data center-server using non-green electricity

To find out which category to use, you need to know if the electricity your servers are using is 100% green (or if the electricity not green is being offset in a credible way) and if your servers can be considered running in a cloud.


How do I know if the electricity our servers are using is 100% green?

With green electricity we mean fossil free electricity, so both renewable energy sources and nuclear energy are considered green – and are in our calculations considered having a zero climate impact. This is not 100% true since both renewable sources and nuclear sources have a carbon footprint from construction and maintenance, but the climate impact are negligible in comparison with electricity from fossil sources.

Depending on where your servers are located, there are different ways of finding out if the electricity your servers use is green:

  • On premise-server – check your electricity contract or contact your electricity-provider
  • Data center-server – check your contract or contact your provider
  • Cloud server – this is a bit more tricky. But if you want the short answer per provider:
    • Google Cloud – 100% green
    • Microsoft Azure – 100% green
    • Amazon AWS – Non green electricity for all locations except US West (Oregon), Europe (Frankfurt), Europe (Ireland), GovCloud (US-West), Canada (Central). More locations might appear in the future here: https://aws.amazon.com/about-aws/sustainability/
    • Oracle – Non-green except for in the UK
    • IBM – Non-green
    • Alibaba – Non-green

Source and more thorough examination of the cloud providers can be found here: The State of Data Center Energy Use in 2018

How do I know if my servers are in the cloud?

This might sound like an easy question, but there are many local providers that have smaller cloud-like solutions that might be as energy effective and utilize servers as good as the larger ones.

So the question you should ask yourself here – if you are unsure if your servers can be considered being in the cloud or not – is if your provider can utilize servers about as effective as the larger providers and if they can have the same energy efficiency as the larger ones.

The difference between the carbon footprint of servers running in large cloud providers and not can be big. According to the studies we have found on this:

We have decided to apply a simple factor of 0.5 for the energy consumption and server utilization of servers in the cloud. Amazon AWS claims a reduction of 84% in the amount of power required, but since we don’t have data for other providers we are rather a bit more conservative here.

The energy consumption from manufacturing and use

In our carbon footprint business calculator we have chosen to use data from a standard 2019 R640 Dell server. This is deemed as a high end but not unusual server being bought 2019. An exact server model would give more precise data here, but we decided that it was not reasonable to expect people using our business calculator to know the exact name of the servers if the have been bought by the business, and in the cloud it’s close to impossible to know exactly what hardware model your server is run on anyway.

The data sheet for the server we chose can be found here: https://i.dell.com/sites/csdocuments/CorpComm_Docs/en/carbon-footprint-poweredge-r640.pdf

The server is consuming 1760.3 kWh / year and has a manufacturing climate impact of 320 kg CO2e/year assuming a four-year life span.

If you are doing a calculation of your own and you know exactly what kind of server you or your provider uses, you should use those numbers instead.

The Four Carbon Footprint categories

We have used a Nordisk Residualmix as the factor for CO2e emissions per kWh. The factor is 0,329 CO2e / kWh. The reason for us using this is that most business using our calculator are expected to be in the Nordics.

So if we use these number and assumptions from above:

  • Emissions from production of servers for use on premise: 320 kg CO2e/year
  • Emissions from production of servers for use in cloud (since 50% is manufactured for use in cloud): 160 kg CO2e/year
  • Emissions from green power consumption: 0 kg CO2e/year
  • Emissions from non-green consumption for premise power or self managed servers : 1760.3 kWh / year * 0,329 CO2e / kWh = 579 kg CO2e
  • From non-green cloud power consumption : 1760.3 kWh / year * 0,329 CO2e / kWh * 0,5 = 290 kg CO2e

This results in these factors four our four categories:

  1. Cloud server using 100% green electricity: 160 kg CO2e / year and server
  2. Cloud server using non-green electricity: 450 kg CO2e / year and server
  3. On premise or data center-server using 100% green electricity: 320 kg CO2e / year and server
  4. On premise or data center-server using non-green electricity: 899 kg CO2e / year and server

Please comment to this post if you have any questions or comments!

If you want help with doing a GHG-emissions calculation for your business, feel free to use our carbon footprint business calculator or contact us at [email protected] And if you want to start living a climate neutral life, join us today!