Är de klimatprojekt vi stöttar additionella?

Ja, de klimatprojekt vi stöttar är med stor sannolikhet additionella. Men, additionalitet är ett komplicerat begrepp och aldrig helt svart eller vitt.

Vad är additionalitet?

Additionalitet är det viktigaste kriteriet för ett klimatprojekt och svarar på frågan om klimatprojektet skulle blivit av även utan pengar från klimatkompensation. Om bedömningen görs att klimatprojektet skulle byggas utan finansiellt stöd från klimatkompensation – så passerar projektet inte additionalitetskravet och blir inte ett certifierat klimatprojekt.

Tanken med den typen av klimatprojekt som vi stöttar är att putta över så många klimatprojekt som möjligt från att inte vara lönsamma och inte byggas, till att bli lönsamma, byggas och göra massor mer klimatnytta.

Det finns många andra sätt att göra klimatnytta med pengar, som exempelvis det svenska solcellsstödet. Där ger svenska staten pengar till alla som sätter upp solceller i Sverige – oavsett additionalitet, det vill säga oavsett om de skulle satt upp solcellerna ändå. Massor av klimatnytta blir av och det är bra. Fördelen med ett additionalitetskrav för klimatprojekt är att det finansiella stödet man ger blir mycket mer träffsäkert och effektivt – bara de klimatprojekt som annars inte skulle blivit av blir nu av.

Lite bakgrund

Det finns många olika typer av certifieringar och klimatprojekt. De projekt vi stöttar är Gold Standard-certifierade och Gold Standard har de högsta additionalitetskraven som vi känner till för klimatprojekt.

Gold Standard startades för att det som fanns då – FN-initierade systemet CDM – inte höll måttet. CDM startade igång en helt ny marknad, och hade många fel och brister, både när det gäller additionalitetskravet och i sociala frågor runt omkring projekten.

Den icke-vinstdrivande stiftelsen Gold Standard Foundation startades av ett 80-tal miljöorganisationer, bland annat Världsnaturfonden, för att just höja ribban för klimatprojekt. Analysen man gjorde var att tanken om klimatkompensation i sig är sund och att det fanns ett enormt behov av klimatfinansiering i världen, men att projekten som fanns då inte höll måttet.

Studier om additionalitet

Det finns inga studier som vi känner till på Gold Standard-certifierade projekts additionalitet. Det finns däremot studier på dess föregångare FN-standarden CDMs additionalitet. Det som gör de studierna intressanta även för Gold Standard-certifierade projekt är att problemet man försöker lösa och metodiken man använder i grunden är samma som för CDM-projekt. Flera Gold Standard-certifierade projekt är även CDM i grunden.

En studie som är särskilt kritisk till CDM-projektens additionalitet har skrivits av Öko-institutet i Tyskland. Det är även den studien som refereras till i DNs senaste granskning av klimatkompensation. Studien kom ut 2016 men granskar projekt registrerade i CDM-katalogen 1 januari 2014. Många av de projekten som granskas är gamla och startades innan CDM-systemets krav skärpts till 2012. Studien kommer fram till den något deppiga slutsatsen att endast 7% av alla klimatkrediter som fanns då inom CDM-systemet hade hög sannolikhet att vara additionella.

Vi tycker inte att studien kan användas för att bedöma om CDM-marknaden fungerar eller inte. Öko-institutet undersökning om projekten är additionella gjordes nämligen utifrån dagens situation och inte utifrån när projekten fick sitt godkännande. För att projektägare ska våga satsa på nya projekt så måste de ha en garanti att de får krediter så länge de gör klimatnytta, och det testet behöver göras innan projektet drar igång. Det blir alltså inte rättvisande att bedöma om klimatprojekt är additionella i efterhand. Den bedömningen behöver göras innan projektet startas och utgå från de förutsättningar som finns då och i nära tid. Annars skulle inga aktörer våga utveckla klimatprojekt då det finansiella stödet som klimatkrediterna från klimatkompensation ger skulle kunna dras tillbaka när som helst. De banker som används för att få lån till klimatprojekten skulle inte våga bistå med den finansiering som behövs eftersom säkerheten för lånet skulle vara osäker.

Det sagt, så är även dessa studier relevanta, framförallt för att se hur projekten och marknaden som projekten befinner sig i utvecklats och hur man kan förbättra additionalitetstesten framåt. Öko-institutet föreslår flera ändringar i CDM-systemet, som förhoppningsvis tas hänsyn till när CDM-systemet kommer göras om 2020 och framåt.

Men, studien svarar alltså på frågan om hur många projekt som skulle vara additionella idag, inte om de var det när projekten testades för additionalitet.

Det finns även en del annan kritik mot just den här studien, något man kan läsa mer om här.

Oavsett detta, så är inte heller studien relevant för de Gold Standard-projekt som vi stöttar. Kraven på Gold Standard-certifierade projekt är högre – bara vissa typer av klimatprojekt får bli Gold Standard-certifierade. Sen är även prislappen högre – och därmed hur mycket pengar som tillförs till projekten – det senare avgörande i den typen av additionalitetstest som gjorts av Öko-institutets studie. Det är svårt att säga exakt hur mycket prislappen är olika mellan certifieringarna då priser inte registreras eller är offentliga, men säkert är att Gold Standard-certifiering innebär att klimatprojekten tillförs betydligt mer pengar än CDM-projekt per ton CO2e.

Gold Standards extra krav på projekten

Så hur är Gold Standard bättre än CDM när det gäller additionalitet? Gold Standard använder samma procedurella tillvägagångssätt för additionalitet som CDM, men med ytterligare krav på projekten för att säkerställa att pengarna gör maximal klimatnytta:

  • Krav på att projekten ska visa “Ongoing Financial Need” varje gång projektet förnyas
  • Exkluderar projekttyper som inte är kompatibla med 1,5-gradersmålet (“Gold Standard does not support Project types associated with geo-engineering or energy generated from fossil fuel or nuclear, fossil fuel switch, or any project that supports, enhances or prolongs such energy generation”)

Gold Standard uppdaterar kontinuerligt kraven på klimatprojekten för att pengarna i systemet ska gå till där de gör mest klimatnytta.

En ung marknad

Marknaden är ung och många fel har gjorts, speciellt när CDM-systemet var nytt. Precis som systemet för utsläppsrätter i Europa, EU ETS, så fungerade inte marknaden speciellt bra i början. Men det håller på att bli bättre precis som för EU ETS som nu har mycket bättre förutsättningar för att bidra till klimatnytta och minskade utsläpp. Kraven för CDM-projekt skärptes bland annat år 2012 och sätt att tidigare testa additionalitet – med hjälp av det som kallas barrier analysis – anses vad vi kan bedöma med rätta inte längre rimlig och har därför tagits bort.

Ett enormt behov av klimatprojekt

I världen idag finns ett enormt behov av finansiering för att ställa om till en fossilfri och mindre energiberoende värld. Tyvärr utvecklas utbudet av exempelvis förnybar energi inte alls i den utsträckning som behövs. Fossila bränslen fortsätter växa, och globalt kommer fortfarande 87.1% av världens energi från fossila bränslen enligt DN.

Så länge vi fortsätter bränna fossila bränslen och ökar vår energianvändning finns behov av omedelbara åtgärder. Där är klimatfinansiering av klimatprojekt, och så kallad klimatkompensation, en av befintliga verktyg.

Våra strategier för att säkra additionalitet

Även om vi bedömer att de projekt vi stöttar är additionella så har vi två strategier för att med så stor sannolikhet som möjligt säkerställa att man kan kalla sig klimatneutral genom vår tjänst.

  • Vi dubblar klimatavtrycket, och stöttar alltså klimatprojekten med dubbelt så mycket som ens egna beräknade avtryck
  • Vi sprider riskerna i många olika projekt och har på så sätt skapat en riskspridd klimatportfölj. Genom att välja många olika projekt så sprids risken, om ett projekt i framtiden skulle visa sig ha en tveksam additionalitet så har vi även stöttat många andra projekt.
  • Vi väljer de projekttyper som vi tror har störst sannolikhet att vara additionella

Behovet av en stor efterfrågan

Sättet som marknaden fungerar bygger på att det är många som efterfrågar klimatnytta och kan tänka sig att betala för klimatnytta. Idag är vi 3500 medlemmar och det är klart att det är svårt att visa att vi ensamt puttar marknaden framåt och gör så att många fler klimatprojekt blir av. Precis som att om 3500 personer slutade flyga runt om i världen så skulle det inte ha en påvisbar effekt på flygmarknaden. Skulle däremot 10 % av bara Sveriges befolkning stötta klimatprojekt, så skulle det innebära att ca 60 miljoner kronor varje månad går till klimatprojekt. Resultatet skulle bli en enorm skjuts i marknaden och massor av nya klimatprojekt skulle skapas. Det är inte orimligt att tänka att vi med endast 10 % av Sveriges befolkning anslutna skulle kunna stänga mindre kolkraftverk på löpande band, och därmed bidra enormt mycket till att stoppa klimatförändringarna.

Slutsats

Det här är lite komplicerat och det är precis därför vi startade GoClimateNeutral. Marknaden är framtagen för länder och man kan inte förvänta sig att alla konsumenter ska ha tid att sätta sig in i exakt hur marknaden fungerar. Vår förhoppning är att vi kan göra det på ett bra sätt. Vår bedömning är att de klimatprojekt vi stöttar är additionella, dvs var additionella när beslutet togs, vilket är det enda som rimligtvis borde räknas.

Om du har någon synpunkt eller idé på hur vi kan bli bättre, hör gärna av dig!

4 Replies to “Är de klimatprojekt vi stöttar additionella?”

  1. Man bör också komma ihåg att de handlingar man kompenserar för oftast inte heller resulterar i tydliga additionella utsläpp. Flygplanet hade flugit även om jag inte köpt en biljett och ofta hade någon annan köpt sittplatsen om jag inte gjort det. Men eftersom jag köpte biljetten bidrar jag med en efterfrågan som på marginalen någonstans ökar sannolikheten för att flyg även flyger i fortsättningen. Och någonstans i framtiden ligger därmed klimatpåverkan från min flygresa.

    1. Tack för kommentaren Martin! Det är en väldigt relevant poäng och kommer ofta bort i debatten. Ska se om jag kan lägga till något om det i inlägget!

  2. Bra att ni kommenterar DN:s artikelserie!

    Men jag tycker att er kritik mot Ökos studie är lite oklar. Jag håller med om att för den som ska besluta om ett projekt ska få stöd eller inte, är det enda praktiskt rimliga är att bedöma i förväg om det är additionellt, . Men Öko är ju ute efter att studera hur bra bedömningen funkar, och då är det bäst att titta i efterhand för att ha fått “facit”. Så om de i efterhand upptäcker att en viss andel av projekten inte var additionella, är väl det väldigt relevant forskning? Det säger ju att bedömningskriterierna, som de såg ut då, tydligen inte var så bra.

    1. Hej Magnus! Tack för din kommentar! Ja, jag håller med om att det är relevant forskning, hoppas du inte uppfattade inlägget på något annat sätt. Speciellt relevant för CDM-marknaden då, som jag hoppas det är tydligt att vi inte jobbar med. Skillnaden jag försökte betona är att det inte alltid är relevant att kolla på om ett projekt är additionellt nu, utan det man bör kolla är om projektet var additionellt när det drog igång och även under perioden som krediterna ges ut. Det är bara inte helt bra att blanda ihop slutsatser från additionalitetstest vid olika tidpunkter i projektets livscykel, men oavsett är det som sagt relevant (fast på olika sätt). Det finns lite fler aspekter jag ska förtydliga i inlägget ovan, passar på att se om jag kan förtydliga det här också, stort tack för input!

Leave a Reply

Your email address will not be published. Required fields are marked *